Hönslus och fjäderkvalster

Vänd upp en höna, blås isär fjädrarna kring kloaken och titta noga. Ser du små ljusgula insekter som snabbt springer undan ljuset har du fjäderätare – hönslöss. Ser du i stället grå eller vitaktiga klumpar som sitter fastlimmade som druvklasar runt fjäderskaften är det äggen. Båda fynden är vanliga i hobbyflockar, och båda är betydligt mindre dramatiska än röda hönskvalster.

Den här guiden går igenom vad fjäderätare och fjäderkvalster är, hur du hittar dem, hur du skiljer dem från blodsugande kvalster, när de faktiskt behöver åtgärdas och vad som förebygger. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA), Merck Veterinary Manual och Jordbruksverkets faktaunderlag.

Fjäderätare – hönsens löss

SVA anger att fjäderätare är omkring 40 olika vinglösa insekter som parasiterar på fjäderfän. Vanliga arter hos tamhöns är fjäderskaftlus, kroppslus, huvudlus och dunlus. De vuxna är avlånga, ljusgula till gulbruna och en till sex millimeter långa beroende på art.

Hela livscykeln sker på fågeln. Äggen kläcks inom cirka fyra till sju dygn, och utvecklingen till könsmogen parasit tar ungefär tre veckor via flera nymfstadier. Merck anger att lössen överlever flera månader på värden men bara omkring en vecka utan fågel – vilket betyder att tomma hönshus saneras av sig själva på kort tid.

Merck pekar ut kroppslusen Menacanthus stramineus som den vanligaste och ekonomiskt viktigaste hos höns och kalkon. Den kan dessutom livnära sig på blod genom att gnaga på blodpennor, till skillnad från de arter som bara äter fjädrar och hudavlagringar.

Var du hittar dem

Både SVA och Merck pekar ut samma ställen: under vingarna, på bröst och lår och runt kloaken. Merck lyfter särskilt kloakområdet, bröstet och låren.

• Levande löss springer snabbt undan när du blåser isär fjädrarna – titta nära huden.
• Äggen sitter enligt SVA som druvklasar eller klumpar runt fjäderskaften nära huden och är svåra att avlägsna.
• Undersök i dagsljus, och gärna flera höns – angrepp är sällan begränsade till en fågel.

Fjäderkvalster och andra kvalster

Kvalster är spindeldjur, inte insekter, och Merck beskriver flera arter som är relevanta för hobbyflockar. Egentliga fjäderkvalster tillhör familjer som Analgidae och Pterolichidae, och över 25 arter har identifierats på tamfjäderfä. Spolkvalster lever inne i själva fjäderskaften.

Betydligt allvarligare är de blodsugande arterna. Röda hönskvalster, Dermanyssus gallinae, är nattaktiva och gömmer sig enligt Merck under träckansamlingar, på sittpinnar, i reden och i sprickor och springor under dagen. Hela livscykeln tar bara sju dagar, och ett hönshus kan förbli angripet i upp till nio månader efter att fåglarna tagits bort. Det tillståndet går vi igenom separat i vår guide om röda hönskvalster (blodkvalster).

Fjällkvalster, Knemidocoptes mutans, borrar sig in under benens fjäll och drabbar enligt Merck framför allt äldre fåglar i hobbyflockar. Se vår guide om kalkben (fotskabb) hos höns.

Så skiljer du dem åt

• Syns på dagen, på fågeln, ljusgula och avlånga – fjäderätare.
• Syns bara nattetid, röda eller gråa, gömmer sig i springor – röda hönskvalster.
• Upphöjda, skrovliga fjäll på benen – fjällkvalster, alltså kalkben.
• Bleka kammar och slör, oroliga höns på natten – talar för blodsugare snarare än fjäderätare.

Vad angreppen gör med hönan

SVA är måttfull i sin beskrivning: effekten varierar med parasittäthet, och kraftiga angrepp kan orsaka klåda, irritation och sannolikt störd vila och sömn. Unga djur påverkas mer än äldre.

Merck beskriver att kraftiga angrepp av kroppslus ger betydande förluster genom minskad äggproduktion hos hönor, sämre viktökning hos växande kycklingar och nedsatt fortplantningsförmåga hos tuppar. Hudirritationen skapar dessutom ingångar för sekundära bakterieinfektioner.

SVA noterar också något som förklarar varför just du kanske ser dem: fjäderätare är vanliga i hobbyflockar men sällsynta bland fjäderfän på kommersiella anläggningar.

Behandling och förebyggande

Den viktigaste åtgärden är gratis. Merck rekommenderar dammbadslådor med sand och livsmedelsgodkänd kiselgur – ungefär 20 kilo tvättad sand och omkring sex deciliter kiselgur – och anger att det tydligt minskar lusbördan. Kiselgur ska hanteras i väl ventilerade utrymmen och den som strör bör bära andningsskydd, eftersom dammet irriterar luftvägarna.

Jordbruksverket kräver att värphöns och unghöns har tillgång till sandbad oavsett hållningssystem, och att sandbadet är öppet minst fem sammanhängande timmar varje dygn. Det är alltså både ett lagkrav och hönans egen parasitbekämpning.

Vid behandlingsbehov gäller att preparat till livsmedelsproducerande djur förskrivs av veterinär, med karenstid för äggen. Merck påpekar att behandling behöver upprepas efter cirka tio dagar eftersom äggen inte påverkas av första behandlingen. Håll dessutom nya fåglar i karantän i minst fyra veckor och undersök dem innan de släpps ihop med flocken.

Vanliga frågor om hönslus och fjäderkvalster

Kan jag få löss av mina höns?
Fjäderätare är värdspecifika och lever på fåglar. De kan krypa på dig vid hantering men etablerar sig inte på människor.

Måste jag behandla ett litet angrepp?
Inte nödvändigtvis. SVA anger att friska fåglar normalt själva håller antalet under kontroll genom putsning. Se i stället till att sandbadet fungerar.

Varför får just den här hönan mycket löss?
En höna som inte putsar sig ordentligt – på grund av sjukdom, skada eller näbbproblem – tappar sitt eget försvar. Kraftiga angrepp är ofta en signal om något annat.

Behöver jag sanera hönshuset?
Mot fjäderätare räcker det långt att behandla fåglarna, eftersom lössen enligt Merck bara överlever omkring en vecka utan värd. Mot röda hönskvalster krävs däremot grundlig sanering av sprickor och springor.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om hönslus och fjäderkvalster

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Fjäderätare hos fjäderfä
Faktasida om de cirka 40 arter av vinglösa insekter som parasiterar fjäderfän, deras utseende och storlek på en till sex millimeter, äggens placering som druvklasar runt fjäderskaften, livscykeln på fyra till sju dygn till kläckning och cirka tre veckor till könsmognad, samt att friska fåglar själva håller antalet i schack.

Merck Veterinary Manual: Lice of Poultry
Beskriver kroppslusen Menacanthus stramineus som viktigast, att lössen överlever flera månader på värden men bara cirka en vecka utan, effekter på äggproduktion och tillväxt, samt behandling med dammbadslådor med sand och kiselgur och upprepad behandling efter tio dagar.

Merck Veterinary Manual: Mites of Poultry
Beskriver fjäderkvalster med över 25 arter på tamfjäderfä, spolkvalster i fjäderskaften, röda hönskvalster som nattaktiva blodsugare med sjudagars livscykel och upp till nio månaders överlevnad i tomma hus, samt fjällkvalster hos äldre hobbyhöns.

Jordbruksverket: Skötsel och stallmiljö för fjäderfän
Föreskrifternas krav på att fåglarna ska kunna sandbada och hålla sig rena, tillgång till rede, sittpinne och sandbad oavsett hållningssystem samt kravet att sandbadet ska vara öppet minst fem sammanhängande timmar varje dygn.