Fruktträdskräfta och monilia – bruna blad som sitter kvar

Bruna, torra blad och vissna blomklasar som hänger kvar på ett äppel-, päron- eller körsbärsträd mitt i vintern är oftast spår av monilia, närmare bestämt blom- och grentorka: svampen dödar blomklasen och skottet på våren, och bladen torkar in utan att släppa. Fruktträdskräfta ger i stället insjunkna, spruckna barkpartier som kan ringa in en gren så att allt ovanför dör. Åtgärden är i grunden densamma för båda: skär bort angripet trä in till frisk ved i torrt väder, plocka bort fruktmumier och låt inte smittat material ligga kvar i trädgården.

Den här sidan går igenom hur du skiljer fruktträdskräfta från moniliasjukdomarna, vilka andra orsaker som ger kvarsittande bruna blad, hur du skär bort angripna grenar och hur du bedömer röta och sår nere vid stambasen.

Fakta i korthet

Fruktträdskräfta
Svampen Neonectria ditissima (äldre namn Nectria galligena) – angriper bark och ved
Monilia
Monilinia laxa (blom- och grentorka, grå monilia) och M. fructigena (fruktmögel, gul monilia)
Värdväxter
Äpple, päron, plommon, körsbär och fler fruktträd; kräftan även rönn
Typiskt vintertecken
Monilia: vissna blomklasar, bruna blad och fruktmumier som sitter kvar. Kräfta: insjunken bark, små röda fruktkroppar
Smittvägar
Sår – beskärningssnitt, bladärr, frostskador, sprickor och insektsskador
Åtgärd
Skär bort till frisk ved i torrt väder, ta bort mumier, rengör verktygen
Kemisk bekämpning
Inga medel för hemträdgården enligt RHS

Varför sitter bruna blad kvar på fruktträdet?

Bladen sitter kvar när skottet eller blomklasen har dött under växtsäsongen, i stället för att fällas som vanligt på hösten. Nordiska Genbankens handbok om fruktträdens sjukdomar beskriver just detta vid blom- och grentorka: blomklasarna vissnar och blir hängande kvar, och bladen blir bruna och torkar in. Vid päronpest hänger vissna blomställningar och blad kvar länge, ofta över vintern. Titta därför alltid på grenen under de döda bladen.

Så skiljer du sjukdomarna åt

Orsak Vad du ser När det uppstår Var smittan övervintrar
Blom- och grentorka (Monilinia laxa) Bruna, skrumpna blommor och blad på fruktsporrar och skott, gråa sporkuddar på blom- och bladskaft Vid blomningen på våren I angripna grenar och i frukt kvar på trädet eller marken
Fruktmögel (Monilinia fructigena) Brun röta på frukten med gulaktiga sporkuddar, ofta i ringar; frukten faller eller sitter kvar som mumie Från mitten av sommaren I mumier, angripna fruktsporrar och nedfallen frukt
Fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) Runda eller ovala insjunkna barkpartier, ofta med ringar och uppsvällda kanter; vita sporkuddar på sommaren, små röda fruktkroppar vinter och vår Nya angrepp från mitten av våren, kvar året runt I själva kräftsåren, som finns kvar i flera år
Päronpest (bakterien Erwinia amylovora) Blommor och årsskott vissnar snabbt, skottspetsar kröker sig och blir bruna till svarta, blad och skrumpen frukt sitter kvar Under växtsäsongen –

Uppgifterna kommer från RHS och Nordiska Genbankens handbok. RHS påpekar att de två moniliasvamparna är nära släkt och inte går att skilja åt med blotta ögat, så det är symtomen – blomma eller frukt – som avgör vilket namn du använder.

Päronpest orsakas av en bakterie, inte en svamp. Handboken från Nordiska Genbanken anger att misstänkta fall ska anmälas till Jordbruksverket. Handboken är från år 2000, så kontrollera aktuella regler hos Jordbruksverket om symtomen stämmer.

Fruktträdskräfta – sår är inkörsporten

Kräftsvampen behöver ett sår för att komma in. Nordiska Genbanken räknar upp frostskador, beskärningssår, bladärr och fruktskaftsärr. En projektrapport om kräftresistens hos äpplesorter, finansierad av Jordbruksverket, anger att bladsår anses vara den viktigaste inkörsporten och att beskärningssår kan vara mottagliga för smitta i ungefär en månad.

Sporer sprids med regnstänk främst på sommaren och med vinden främst under hösten och vintern, enligt Nordiska Genbanken. Det förklarar varför torrt väder är det viktigaste villkoret när du skär i trädet. Koloniträdgårdsförbundets skrift om skadegörare på fruktträd anger att sår av olika slag, ofta frostskador, är inkörsport – så ett gnagskydd som förhindrar barkskador skyddar också mot kräfta, se Skydda unga träd mot sork och hare.

Sortvalet spelar roll. RHS anger att ingen äppelsort är helt resistent och räknar bland annat 'James Grieve' och 'Spartan' som särskilt mottagliga. Washington State University räknar 'Gala' som mycket mottaglig för kräfta, medan RHS listar samma sort bland dem som har viss resistens mot blom- och grentorka – läs mer i Äpple 'Gala'. RHS anger också att kräftan blir allvarligare på blöta, tunga eller sura jordar.

Skär bort angripet trä i torrt väder

Nordiska Genbanken rekommenderar att beskärning och bortskärning görs vid torr väderlek och på våren, då sporspridningen är som minst. Washington State University ger samma råd om torrt väder. Båda pekar bort från blöt höst och vinter, då sporerna sprids med vinden.

RHS anger att små grenar och sporrar med kräfta ska tas bort helt, och att du på större grenar ska skära tills all brun bark och ved är borta och bara frisk, grön vävnad återstår. För blom- och grentorka anger RHS att skottdöden sällan sträcker sig mer än 20–30 cm bakåt längs skottet, och Nordiska Genbanken råder att skära en bit in på frisk ved. Allmänna snittregler och tidpunkter finns i Beskära fruktträd på vintern.

Gör så här

  1. Välj en torr dag med torr prognos de närmaste dagarna, gärna på våren.
  2. Skär av små grenar och sporrar med kräfta helt, vid närmaste friska förgrening.
  3. På grövre grenar: skär eller skrapa bort all brun bark och ved tills bara frisk, grön vävnad syns i snittytan.
  4. Rengör sekatör och såg efter varje träd, så att smittan inte flyttas mellan träden.
  5. Samla ihop allt bortskuret material direkt och lämna det inte under trädet.

Om sårbehandling går källorna isär. RHS rekommenderar att snittytan försluts med sårbalsam direkt efter att kräftan skurits bort, för att minska risken för ny smitta. Nordiska Genbanken nämner ingen sårbehandling och lägger i stället vikten vid torrt väder och förebyggande åtgärder.

Fruktmumier och smittat material

RHS skriver att rötad frukt inte får sitta kvar på trädet, och Nordiska Genbanken att gamla fruktmumier inte ska sitta kvar i träden, eftersom svampen övervintrar i dem och sprider sporer till blommorna på våren. Plocka mumier från grenarna och från marken under trädet. På äpple anger handboken att angripna fruktsporrar ska tas bort, på körsbär att grenarna ska skäras en bit in på frisk ved så snart som möjligt.

Tips

RHS anvisar att angripen frukt grävs ner minst 30 cm djupt eller lämnas som trädgårdsavfall. Lägg den inte i en öppen hemkompost – svampen övervintrar i angripen frukt enligt Nordiska Genbanken.

Röta och sår vid stambasen

Ett kräftsår på stammen är allvarligare än ett på en gren. Projektrapporten om kräftresistens beskriver stamkräfta ofta 50–70 cm ovanför ympstället och anger att hela trädet dör när kräftan ringar in huvudstammen. Nordiska Genbanken anger att svårt angripna träd bör tas bort och att nya träd inte bör planteras nära äldre angripna träd.

Röta precis vid marken kan i stället vara rothalsröta orsakad av Phytophthora. Lantbruksdepartementet i Ontario (OMAFRA) beskriver en lilaaktig kräfta vid stambasen; skalar du bort barken syns orange till mörkt rödbrun vävnad med en mörk kant mot den vita friska veden. Bladen gulnar, och trädet kan tyna bort under flera år eller dö inom några veckor. Sjukdomen gynnas av vattenmättad jord, och skräp som samlas innanför stamskydd kan hålla fukt mot stammen. Enligt OMAFRA finns inget botemedel när svampen väl etablerat sig i ett äppelträd.

Bedömningen blir därför: är bara ena sidan av stammen angripen och trädet i övrigt växer bra, kan du skära bort kräftan och följa trädet. Ringar såret in stammen, eller är basen rödbrun och rutten under barken, är trädet sannolikt inte möjligt att rädda.

Att tänka på

  • Titta under de bruna bladen. Vissen blomklase utan barkskada tyder på monilia, insjunken bark med röda prickar på kräfta.
  • Torrt väder före allt annat. Sporer sprids med regn och vind, och färska snitt är mottagliga i ungefär en månad.
  • Undvik onödiga sår. Frostskador, gnagskador och slarviga snitt är alla inkörsportar.
  • Ge inte för mycket kväve. Nordiska Genbanken och Koloniträdgårdsförbundet avråder från kraftig gödsling som driver tillväxt.
  • Dränera blöt jord. Både kräfta och rothalsröta gynnas av tung, vattensjuk jord.

Vanliga frågor

Varför sitter bruna löv kvar på äppelträdet på vintern?
Oftast för att skottet eller blomklasen dog under sommaren av blom- och grentorka, så att bladen torkade in utan att fällas. Kräfta som ringar in en gren och päronpest kan ge samma bild.

Hur ser fruktträdskräfta ut?
Som runda eller ovala insjunkna barkpartier, ofta med koncentriska ringar och uppsvällda kanter. På vintern och våren syns små röda fruktkroppar, på sommaren vita sporkuddar.

När ska man skära bort fruktträdskräfta?
I torrt väder, helst på våren när sporspridningen är som minst enligt Nordiska Genbanken. Undvik regniga perioder på hösten, då svampen infekterar via bladärr.

Kan man lägga moniliafrukt i komposten?
RHS anvisar nedgrävning minst 30 cm djupt eller kommunens trädgårdsavfall. Svampen övervintrar i angripen frukt, så en öppen hemkompost är inget bra ställe.

Går ett träd med kräfta på stammen att rädda?
Om kräftan bara sitter på en sida kan den skäras bort. Ringar den in huvudstammen dör trädet, och svårt angripna träd rekommenderas att tas bort.

Läs vidare

Källor och vidare läsning

Frosttåliga växter för vårplantering i kruka