Äpple 'Gala'

'Gala' är ett sött, krispigt ätäpple från Nya Zeeland som numera är en av de vanligaste sorterna i svenska fruktdiskar, men som ovanligt sällan odlas kommersiellt i Sverige. Svenska plantskolor anger att trädet klarar zon 1–5 och att frukten mognar i september–oktober. Sorten är självsteril, så du behöver en annan äppelsort i närheten för att få skörd.

Sidan går igenom var sorten kommer ifrån, hur väl den är belagd för svenskt klimat, vilka sorter som kan pollinera den, hur du avgör när äpplena är plockmogna i oktober, hur de lagras och vilka sjukdomar sorten är känslig för. Sist finns uppgifter om giftighet för människor och djur.

Ursprung och egenskaper

'Gala' är en korsning mellan 'Kidd's Orange Red' och 'Golden Delicious'. Enligt jordbruksdepartementet i New South Wales (NSW DPIRD) togs den fram av J. H. Kidd i Greytown i Wairarapa på Nya Zeeland omkring 1934, och University of Maryland Extension anger samma år. NC State Extension skriver i stället att sorten uppstod på 1920-talet. Skillnaden kan bero på att källorna räknar från korsningen respektive från urvalet av plantan, men det framgår inte av någon av dem. Sorten nådde USA i början av 1970-talet.

Frukten är högt konisk med orangeröd till röd täckfärg över gul grundfärg. Köttet är krämvitt, fast, krispigt, sött och saftigt. Trädet växer måttligt kraftigt och upprätt, bildar gott om fruktsporrar och bär regelbundet. Ett återkommande problem i källorna är att frukten blir liten om trädet inte sköts – NSW DPIRD skriver att den kräver noggrann gallring, och University of Maryland att sorten ger små frukter särskilt på dåligt skötta träd. Gallringen behövs eftersom trädet sätter rikligt med kart; tar du bort en del av dem tidigt får de som blir kvar mer utrymme att växa.

Klarar Gala svenskt klimat?

Källäget är tunt. 'Gala' finns inte bland de E-märkta sorterna i svensk plantskolekontroll, och i Jordbruksverkets förstudie om behovet av en ny svensk äppelsort (2020) nämns den bara som den största sorten i ICA:s sortiment – inte bland de sorter som odlas mest i Sverige. Någon svensk sortprovning av 'Gala' har inte gått att hitta.

Den svenska plantskolan Jeppas Trädgård anger zon 1–5 för 'Gala' på grundstam M26 och mognad i september–oktober. En annan nätbutik, Plantazon, anger för sitt krukodlade 'Gala'-träd att det inte är härdigt. NC State Extension anger amerikanska härdighetszoner 4a–8b. Uppgifterna går isär, och zon 5 kommer från en enda säljare. Har du köpt trädet hos en kedja, till exempel Plantagen, står zon och grundstam normalt på etiketten – den uppgiften gäller ditt exemplar.

Inte heller mognaden är entydig. I sina hemområden räknas 'Gala' inte som en sen sort: University of Maryland kallar den tidig till medeltidig, och NSW DPIRD anger skörd ungefär en vecka före 'Jonathan'. Hur väl frukten får färg och sötma i zon 3–4 under en kall höst finns inte belagt i någon källa som gått att läsa. Zonangivelser gäller dessutom träd planterade i marken – i kruka är rötterna betydligt mer utsatta för frost.

Pollinering – Gala behöver en annan sort

'Gala' är inte självfertil. Äppelträd behöver korspollinering, alltså pollen från en annan sort som blommar samtidigt, och bin och humlor sköter överföringen. Plantagen påpekar att en granne i villaområden ofta har ett lämpligt träd, men att du på landet bör plantera två sorter som pollinerar varandra.

'Gala' blommar mitt i äppelsäsongen. NSW DPIRD nämner 'Golden Delicious', 'Delicious', 'Granny Smith', 'Jonathan' och 'Fuji' som lämpliga pollinatörer. Röda mutationer av 'Gala' blommar enligt samma källa samtidigt men pollinerar inte varandra, eftersom de i grunden är samma sort. Någon källa som parar ihop 'Gala' med en viss svensk sort har inte gått att hitta.

Skörd i oktober – när är Gala plockmogen?

Ett äpple som plockas för tidigt blir stärkelserikt och smaklöst, och ett som plockas för sent håller sämre i lagret. SLU:s mognadsstudie av tio äppelsorter i Sydsverige beskriver att den bästa skördetiden infaller just innan frukten börjar andas kraftigt och mjukna – den så kallade preklimakteriska fasen – eftersom lagringsförmågan då är som störst. Washington State University anger att det optimala skördefönstret för äpplen generellt är 7–11 dagar.

Tre tecken går att använda hemma:

• Kärnornas färg. Kärnorna mörknar när frukten mognar. SLU graderar kärnfärgen i sex steg från ofärgade till helt bruna, men behandlar den som ett tecken bland flera, inte som ensam måttstock.
• Stärkelsetest. Skär ett äpple på tvären och pensla snittytan med jodlösning. Efter två minuter blir delar som fortfarande innehåller stärkelse blåsvarta. Ju mindre färgning, desto mognare. Washington State University använder en skala 1–6, där 1 är helt blåsvart och 6 helt ofärgat; SLU har använt en tiogradig skala.
• Grundfärgen. Har skalet under den röda täckfärgen inte ändrats från grönt mot gult är frukten enligt Washington State University oftast för fast, stärkelserik och omogen.

Vänta inte på att äpplena ska falla. NC State Extension skriver att 'Gala' inte är benägen att fälla frukt före skörd, så fallfrukt är en dålig signal för just den här sorten. Samma källa kopplar sprickor vid stjälkfästet till långt gången mognad, och University of Maryland nämner att sorten är känslig för sprickor i skal och stjälk. Spruckna äpplen är ett tecken på att skörden borde ha skett tidigare, och de håller inte i lagret.

Lagring och användning

NSW DPIRD skriver att 'Gala' håller sig ganska väl och inte drabbas av pricksjuka (bitter pit), skalbrun eller köttsönderfall. Någon uppgift om hur många veckor eller månader frukten håller i ett vanligt hemmaförråd har inte gått att belägga, så den siffran lämnas öppen här. Svenska försök vid SLU har kyllagrat äpplen vid 2 °C och 90 procents luftfuktighet. Ju närmare de förhållandena du kommer, till exempel i en sval källare eller ett kylskåp, desto mer liknar lagringen den i försöken. Lagra bara hela, felfria äpplen; spruckna frukter håller inte.

'Gala' är framför allt ett ätäpple. NSW DPIRD beskriver konsistens och ätkvalitet som utmärkta, och NC State Extension smaken som söt med en mild syra. Källorna säger inget om sorten i matlagning eller bakning.

Sjukdomar och giftighet

NSW DPIRD anger att 'Gala' är mottaglig för skorv, mjöldagg och päronpest, och NC State Extension nämner skorv och mjöldagg samt bladlöss. Det är skälet till att NC State klassar skötselbehovet som högt: ett mottagligt träd kräver mer uppsikt och åtgärder än en motståndskraftig sort. Hur mottaglig 'Gala' är för fruktträdskräfta har inte gått att belägga i någon läst källa.

Själva frukten är ofarlig. Giftinformationscentralen skriver att det är ofarligt om ett litet barn smakat på frukterna av apelarter. Enligt den amerikanska djurskyddsorganisationen ASPCA innehåller stjälkar, blad och kärnor cyanogena glykosider och är giftiga för hundar, katter och hästar, särskilt när bladen vissnar. Höns och kaniner nämns inte i någon av källorna. Det försiktiga är att inte ge djuren vissnade löv, kvistar eller kärnhus, och att räfsa upp fallna blad i hönsgården.

Att tänka på

• Kontrollera etiketten. Svenska zonuppgifter för 'Gala' går isär, och det är zon och grundstam på ditt eget träds etikett som gäller.
• Ordna en pollinatör. Sorten är självsteril, och en röd 'Gala'-mutation räknas inte som en annan sort.
• Gallra karten. Utan gallring blir frukten liten, eftersom trädet sätter mer frukt än bladen hinner ge näring till.
• Testa mognaden. Vänta inte på fallfrukt; titta på kärnfärg, grundfärg och gör ett stärkelsetest.
• Håll uppsikt över bladen. Sorten är mottaglig för skorv och mjöldagg enligt både NSW DPIRD och NC State, så angrepp bör upptäckas tidigt.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Äpple 'Fredrik'
• Beskära fruktträd på vintern
• Plantera träd och buskar på hösten
• Gnagskydd för träd mot sork och hare
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• NSW Department of Primary Industries and Regional Development – Gala
• NC State Extension – Malus domestica 'Gala'
• SLU – Koordination av mogenhetsindex för tio äpplesorter i Sydsverige
• Giftinformationscentralen – Apel