Sötkörsbär

Sötkörsbär (Prunus avium) är samma art som det vilda fågelbäret, ett lövfällande träd som kan bli upp till 20 meter högt och som enligt SLU växer vilt eller förvildat från Skåne upp till Uppland, Dalarna och Värmland. Om ett träd ger bär eller inte avgörs till stor del av sorten: vissa sorter är självfertila och klarar sig ensamma, andra behöver pollen från en annan sort som blommar samtidigt. Sötkörsbär beskärs på sommaren efter skörd, inte på vintern, eftersom vintersnitt öppnar för bakteriekräfta och silverglans.

Den här sidan går igenom skillnaden mellan självfertila och självsterila sorter med exempel, vad det betyder för ett gammalt träd av okänd sort, hur fåglarna hålls borta, varför bären spricker i regn, när och varför trädet beskärs, hur sötkörsbär skiljer sig från surkörsbär och vad som är känt om giftighet för människor och djur.

Självfertila och självsterila sorter

Många fruktträd har blommor som inte kan befruktas av sitt eget pollen. Royal Horticultural Society (RHS) skriver att de då behöver en annan, samtidigt blommande sort i närheten. Hos sötkörsbär gäller det en del sorter men inte alla. RHS nämner 'Stella', 'Lapins' och 'Sweetheart' som självfertila, medan 'Kordia' och 'Summer Sun' inte är det. Plantagen anger samma sak för 'Stella' och 'Lapins', och skriver att 'Gårdebo' troligen är självfertil.

För de självsterila sorterna anger Plantagen namngivna partner: 'Regina' pollineras av 'Lapins', 'Sam' och 'Stella', 'Merton Glory' av 'Stella' och 'Van', 'Sam' av 'Merton Glory' och 'Stella', och 'Bigarreau Napoléon' av 'Hedelfinger'. Blekinge Fruktträdsplantskola beskriver 'Stella' som självfertil och en god pollinatör för andra sorter. Det är därför 'Stella' ofta förekommer som partner i listorna.

Även ett självfertilt träd ger enligt RHS oftast större skörd med en kompatibel sort i närheten. Logiken bakom pollineringsgrupper och partnersorter är densamma som för äpple, och den förklaras närmare i Pollinering av äpple och päron.

Ett gammalt träd av okänd sort

På Örnäs står ett stort, gammalt sötkörsbärsträd vars sort inte är känd. Det är fullt med bär i juli. Det säger något om pollineringen: antingen är sorten självfertil, eller så finns en passande pollinatör inom räckhåll för bina. RHS anger att bin kan flyga 3–4 kilometer och att träd i bebyggda områden ofta pollineras av fruktträd i grannskapet. Fågelbär växer dessutom vilt i stora delar av södra och mellersta Sverige enligt SLU, och vilda träd är samma art.

Ingen hämtad källa ger ett sätt att avgöra sorten bara genom att se att trädet bär. SLU påpekar att det finns svenska lokalsorter av sötkörsbär, till exempel 'Gårdebo', 'Erianne' och 'Fryksås', och att 'Hornöbiggarå' i dag är försvunnen och eftersöks. Ett gammalt träd kan alltså vara en lokalsort. Planteras ett nytt träd i närheten är en självfertil sort som 'Stella' det säkra valet, eftersom den både bär ensam och pollinerar andra.

Fåglar och nät

SLU konstaterar att körsbären är omtyckta av både människor och fåglar. RHS skriver att fåglarna kan tömma ett träd snabbt och råder att täcka trädet med nät innan bären börjar få färg. Nätet ska hållas uppe från frukten med käppar eller stolpar och spännas och fästas så att fåglar och andra djur inte trasslar in sig. Spaljerade träd och fruktburar är lättare att skydda.

Spruckna bär efter regn

RHS förklarar att mycket regn eller kraftig bevattning när frukten mognar kan få skalet att spricka. Rådet är att skörda före kraftigt regn när det är möjligt. Plocka bara fullmogna bär, eftersom körsbär inte mognar vidare efter skörd, och plocka i torrt väder. Håll i skaftet, inte i bäret, eftersom frukten lätt får tryckskador.

Beskärning efter skörd, inte på vintern

RHS råder att beskära körsbärsträd en gång om året efter skörden, oftast i slutet av juli eller i augusti, eftersom risken för silverglans och bakteriekräfta då är lägre. Välj en torr dag med torrt väder i prognosen minst två dagar framåt. Unga träd kan behöva formbeskäras tidigt på våren.

Förklaringen finns i hur bakteriekräftan smittar. RHS beskriver att bakterierna tar sig in genom sår och genom bladärr vid lövfällningen, och att angreppen ligger i stort sett vilande under kall höst och vinter för att sedan sprida sig snabbt på våren. Insjunkna partier med död bark syns då på våren och försommaren, ofta med ett klibbigt gummiflöde. På bladen ger sjukdomen bruna fläckar som faller ur och lämnar hål. RHS påpekar samtidigt att gummiflöde är vanligt hos Prunus och kan ha andra orsaker, som skador eller stress, om barken inte är död och insjunken. Juli och augusti är enligt RHS den tid då vävnaden står emot bäst. Samma resonemang för stenfrukt finns i Beskära fruktträd på vintern.

Sötkörsbär eller surkörsbär

Surkörsbär är en annan art, Prunus cerasus. RHS skriver att sötkörsbär äts färska och växer bäst i soligt läge, medan surkörsbär används till matlagning och klarar sol eller halvskugga. Surkörsbär växer svagare och passar därför bättre på liten yta och i kruka. Sötkörsbär finns i röda, nästan svarta och gula sorter, surkörsbär är främst röda. Den viktigaste skillnaden för pollineringen är att surkörsbär i stort sett alltid är självfertila, något både RHS och Plantagen anger, medan sötkörsbär varierar mellan sorter.

Giftighet – kärnor, blad, höns och kaniner

Fruktköttet är ätligt. ASPCA, den amerikanska djurskyddsorganisationen, klassar sötkörsbär som giftigt för hund, katt och häst och anger att stjälkar, blad och kärnor innehåller cyanogena glykosider, ämnen som kan frigöra cyanid. Bladen är enligt ASPCA särskilt giftiga när de vissnar, till exempel på avbrutna grenar. Symtomen hos djur är bland annat tegelröda slemhinnor, vidgade pupiller, andningssvårigheter och chock.

Giftinformationscentralens växtregister gick inte att hämta för körsbär, så ingen svensk uppgift om risk för människor redovisas här. Ingen av de hämtade källorna tar upp höns eller kaniner. Eftersom glykosiderna finns i själva bladen är ett försiktigt val att inte ge avklippta grenar med vissnande löv till kaninerna och att samla upp grenar efter sommarbeskärningen. Mer om detta finns i Giftiga växter för kaniner och Giftiga växter för höns. Ring Giftinformationscentralen vid misstänkt förgiftning hos människa och veterinär om ett djur har ätit av blad eller kärnor.

Att tänka på

• Sorten styr pollineringen. 'Stella', 'Lapins' och 'Sweetheart' är självfertila. Andra sorter behöver en partner som blommar samtidigt.
• Beskär på sommaren. Slutet av juli eller augusti, i torrt väder, minskar risken för bakteriekräfta och silverglans.
• Nät i tid. Nätet ska på innan bären får färg och sitta spänt på en ram.
• Skörda före regn. Mycket regn under mognaden får skalet att spricka.
• Avklippta grenar. Blad och kärnor innehåller cyanogena glykosider. Låt inte djuren komma åt vissnande löv.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Pollinering av äpple och päron
• Beskära fruktträd på vintern
• Fruktträdskräfta och monilia – bruna blad som sitter kvar
• Plantera träd och buskar på hösten
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• RHS – How to grow cherries
• RHS – Bacterial canker
• SLU, Programmet för odlad mångfald – Veckans växt: Sötkörsbär
• Plantagen – Körsbärsträd, plantering och skötsel