Skydda unga träd mot sork och hare

Sätt gnagskyddet på plats innan den första snön faller. Skadan du hittar på det unga fruktträdet i mars gjordes i januari, av en sork som arbetade i lugn och ro under snötäcket – då är det för sent. Ett stamskydd som går ner några centimeter i jorden och upp ovanför förväntat snödjup, plus en fri, kortklippt zon närmast stammen, är den billigaste försäkring du kan teckna i trädgårdsåret.

Den här guiden går igenom vilka djur som gör vilken skada, varför ett helt varv gnag dödar trädet medan ett halvt ofta går att rädda, hur skyddet ska sitta för att fungera mot både sork och hare, varför marken närmast stammen måste hållas ren, hur rådjurens fejning skiljer sig från gnag och vad du kan göra om skadan redan är skedd.

Vem gnager vad – sork, hare och rådjur

Det är inte ett djur utan flera, och skadebilden avgör vilket skydd du behöver. Enligt SLU:s genomgång Sorkbekämpning i fruktodling är det två sorkarter som ställer till det: åkersork, som "orsakar skada genom att gnaga av barken vid basen på trädstammarna", och vattensork, som går på rotsystemet och kan gnaga bort hela rötter. Ett träd som står löst i jorden på våren är oftast vattensork; avgnagd bark i marknivå är åkersork.

Penn State Extension beskriver sorkens gnagmärken som ungefär tre millimeter breda och tio millimeter långa, ojämna och "at various angles and in irregular patches". Det är den enklaste skillnaden mot hare, som lämnar rena, snett avbitna kvistar.

Ringbarkning – varför ett helt varv dödar trädet

Bladen tillverkar socker som transporteras nedåt till rötterna genom silvävnaden (floemet), skiktet strax innanför barken. Innanför det sitter kambiet, som bildar ny ved och ny bark. Gnags barken bort hela varvet runt kapas den nedåtgående transporten. Rötterna svälter, även om kronan kan slå ut normalt första våren på lagrad energi.

Det är därför ett ringbarkat träd ofta ser friskt ut i maj och ändå är dödsdömt. University of Minnesota Extension skriver att skadan innebär att "the flow of nutrients and water to the tree has been interrupted" och att trädet "will not survive long term". Samma källa anger gränsen för när det finns hopp: "if your tree has in-tact bark around 25 percent or more of its trunk, it can survive." Ett träd som gnagts på ena sidan har alltså goda chanser.

Stamskydd, nät och snödjupet

Skyddet ska vara en fysisk barriär – spiral eller nätcylinder. Penn State Extension anger finmaskigt nät med sex millimeters maskor och cylindrar 45–60 centimeter höga, nedgrävda tio till femton centimeter "to keep voles from burrowing under the cylinder". Riksförbundet Svensk Trädgård anger samma princip: linda runt stammen, "även 5–10 cm ner i jorden", och klä in planteringsgropen med kycklingnät vid nyplantering.

Maskstorleken måste matcha djuret. Sex millimeter stänger ute även små sorkar; hönsnät med större maskor stoppar hare och den mycket större vattensorken, men en åkersork tar sig igenom. Har du båda problemen är det finmaskiga nätet det säkra valet.

Höjden är det som oftast går fel i svenskt klimat. SLU skriver att stamskydd av plast, stål eller aluminium ger bra skydd mot åkersorkens stamgnag "så länge snötäcket inte blir så djupt att sorken når upp över kanten". Samma sak gäller haren: den betar från snöytan, så varje decimeter snö lyfter betningshöjden lika mycket. Ett 45 centimeter högt skydd är verkningslöst i en vinter med en halvmeter snö. Räkna med det snödjup du brukar få och lägg på marginal.

Håll marken ren närmast stammen

Sorken arbetar inte gärna i öppen terräng, där den syns för rovfåglar. Långt gräs, löv och marktäckning intill stammen ger den en täckt arbetsplats hela vintern. Penn State Extension rekommenderar att hålla all marktäckning minst 60 centimeter från trädbaserna och klippa markvegetationen till 8–15 centimeter, vilket "reduce both food and cover and expose voles to predators".

Här skiljer sig de svenska och amerikanska råden på ett sätt värt att förstå. SLU konstaterar att "om snö saknas ger borttagning eller kortklippning av markvegetation i odlingen ett fullgott skydd mot åkersork" – men också att "vid långvarigt snötäcke verkar dock markbehandling sakna betydelse". Snön blir själv det skydd sorken behöver. Båda stämmer: i ett milt, snöfattigt läge kan ren mark räcka långt, men i zon 4 med liggande snö från december är den fria zonen bara en förutsättning för att stamskyddet ska gå att sätta ner ordentligt.

Rådjurens fejning – en annan sorts skada

Rådjur bidrar också, men på ett annat sätt. Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver att "när rådjuren markerar revir eller fejar sina horn åstadkommer de lätt skador på vedartade växter", och pekar ut magnolior som särskilt utsatta. Fejningen sker en bit upp på stammen, inte i marknivå, och lämnar avskavd och flikig bark utan tandspår – ibland med brutna sidogrenar. Ett gnag har jämna spår efter framtänder; en fejningsskada ser skrapad ut och syns direkt, till skillnad från sorkgnaget under snön.

Ett stamskydd som redan sitter uppe inför vintern täcker båda, men mot rådjur behöver det nå högre upp än mot sork. Kontrollera skyddet regelbundet så att det inte skaver eller stryper stammen när trädet växer.

Om skadan redan är skedd

Bedöm på våren, innan du gör något. Skrapa försiktigt i kanten av skadan: är veden under grön och fuktig lever kambiet där. Mät sedan hur stor del av omkretsen som har kvar hel bark. Är det en fjärdedel eller mer finns skäl att låta trädet stå, vattna jämnt under säsongen och avvakta. Trädet vallar över såret från kanterna, men det tar flera år.

Är trädet ringbarkat hela varvet runt finns broympning, där man ympar in kvistbitar som broar förbi den skadade zonen och återknyter kambiet ovanför och nedanför. Den görs på våren när barken släpper, kräver vana och lyckas inte alltid. För ett ungt träd är det oftast billigare och säkrare att plantera om – och den här gången sätta skyddet på plats direkt.

Vad som inte fungerar särskilt bra

Doftbaserade metoder – människohår, tvålbitar, fårull, hemmagjorda sprayer – har två grundproblem. Doften vittrar i nederbörd och kyla, och djuren vänjer sig när ingenting obehagligt faktiskt händer. Riksförbundet Svensk Trädgård tar upp flera sådana knep men anger att blodmjölsblandningen behöver doppas om "var fjortonde dag" för att verka. Mot en sork under snötäcket når doften dessutom aldrig fram. Fällor kan fungera, men SLU påpekar att de "kräver en hel del arbete och kunskap". Barriären är det enda som håller hela vintern utan tillsyn.

Att tänka på

• Sätt skyddet före första snön. Efter snöfall går det varken att gräva ner nätet eller att röja marken, och sorken har redan flyttat in.
• Gräv ner kanten. Ett skydd som bara står på marken går att gräva under. Fem till femton centimeter ner i jorden är skillnaden mellan skydd och dekoration.
• Räkna med snön, inte med marknivån. Skyddets höjd ska mätas från det snödjup du brukar få, inte från jordytan.
• Kontrollera skyddet varje år. En spiral eller ett nät som sitter kvar när stammen tjocknar skaver och kan strypa trädet.
• Håll en fri zon vid stammen. Marktäckning och gräs intill stammen ger sorken både mat och skydd att arbeta under.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Trädgårdens vinterchecklista – vad som ska vara gjort innan snön kommer
• Vinterskydd – när ska växter täckas, och med vad?
• Träd & prydnadsbuskar – plantering, beskärning och skötsel
• Höststäda – eller låta stå? – om löv och växtrester nära stammen
• Här på Örnäs: Trädgården året runt, Örnäs trädgårdsbank och Trädgårdsbiblioteket

Källor och vidare läsning

• SLU: Sorkbekämpning i fruktodling – skadeinventering, biologi och bekämpningsmetoder
• Riksförbundet Svensk Trädgård: Rådjur, gnagare och annat vilt i våra trädgårdar (faktablad nr 11)
• Penn State Extension: Voles
• University of Minnesota Extension: What does girdle mean for a tree?