Rabarber

Rabarber är en härdig flerårig växt som kan ge skörd på samma plats i många år. Du skördar inte alls första året, bara lite andra året och fullt från tredje året. Stjälkarna dras loss i stället för att skäras, skörden avslutas runt midsommar så att plantan hinner bygga upp kraft till nästa vår, och bladen äts aldrig – de innehåller oxalsyra och är giftiga för både människor och djur.

Den här sidan går igenom namn och härdighet, plantering, skörd och varför du slutar i tid, blomstänglar och delning, sorter samt vad oxalsyran betyder för barn och djur.

Namn och härdighet

Ätlig rabarber är en hybrid, och de latinska namnen varierar. SLU skriver att det framför allt är Rheum hybridum som odlas för att ätas. Länsstyrelsen Västra Götalands odlingsvägledning använder Rheum rhaponticum, medan svensk handel använder Rheum rhabarbarum och ASPCA stavningen Rheum rhabarbarium. I praktiken används namnen om vartannat för samma ätliga rabarber.

Härdigheten är mycket god. Bauhaus anger zon 1–7 för 'Victoria', och i en svensk bok om rabarber skriver Ingar Nilsson att rabarber odlas över hela landet, ända upp till polcirkeln, och att den behöver en kall period för att vakna på våren. Det rabarber däremot tål dåligt är is och vatten som blir stående. Länsstyrelsen skriver att den tål frost väl men att du bör undvika platser där vatten, snö eller is ligger kvar länge på våren.

Plantera och gödsla

RHS rekommenderar ungefär två hinkar väl nedbrutet organiskt material per kvadratmeter före plantering och upphöjd bädd eller stor kruka om jorden är tung lera eller dåligt dränerad. Hur du bygger upp jorden beskrivs i Jordförbättring – kompost, mull och struktur. Eftersom en plantering kan ge god skörd i 8–18 år enligt Länsstyrelsen är det praktiskt att placera rabarbern utanför de bäddar som ingår i Växtföljd i köksträdgården – tre- och fyraårig plan.

Avståndet skiljer sig något mellan källorna. RHS anger upp till 90 centimeter mellan plantorna, University of Connecticut 0,9–1,2 meter och Länsstyrelsen, som skriver för yrkesodling, 0,75–1,25 meter beroende på sortens växtkraft. Även djupet skiljer sig: RHS sätter knoppen precis ovanför markytan, University of Connecticut 5 centimeter under. I tung, blöt jord är det ytligare alternativet säkrare, eftersom RHS varnar för att en begravd knopp kan ruttna.

Rabarber behöver lite gödsel, skriver University of Connecticut. RHS rekommenderar ett lager organiskt material, cirka 7 centimeter, runt plantan varje vår, men inte över själva knoppen.

Skörda – dra, skär inte

Ingen skörd första året, några stjälkar andra året. RHS rekommenderar stjälkar som är cirka 30 centimeter långa och att du aldrig tar mer än ungefär en tredjedel av plantans stjälkar åt gången. South Dakota State University anger en tredjedel till hälften.

Stjälken ska dras och vridas loss vid basen. RHS skriver att en avskuren stjälk lämnar en stump som lätt ruttnar, South Dakota State University att snittet kan bli en väg in för sjukdomar, och den danska konsumentsajten Bolius att plantan inte förnyar sig om en stump sitter kvar.

Varför slutar man vid midsommar?

Bladen som får stå kvar efter skördeperioden bygger upp näringsförrådet i roten inför nästa år. Iowa State University Extension skriver att du ska sluta skörda i mitten av juni, eftersom fortsatt skörd under sommaren försvagar plantan och ger mindre och sämre skörd året efter. Bolius anger skörd fram till midsommar och sedan paus så att plantan kan förnya sig. Länsstyrelsen skriver att en del blad alltid ska stå kvar vid skörd, så att plantan kan bilda socker till nya blad.

RHS anger slutet av juni eller början av juli. Iowa State skriver att en enstaka sommarskörd från kraftiga plantor går bra och att sommarstjälkar kan vara segare men inte är giftiga.

Blomstänglar och delning

Länsstyrelsen skriver att blomstånden är stora och tar mycket kraft från plantan, och att de därför ska tas bort så tidigt som möjligt. RHS skriver att blomning är vanligare under blöta somrar, efter riklig kvävegödsling, hos fröodlade plantor och i gamla tuvor som inte har delats på många år. University of Connecticut ser blomstänglar som ett tecken på att plantan behöver delas.

RHS rekommenderar att stora tuvor delas ungefär vart femte år, Bolius vart femte till sjätte år. Gräv upp tuvan under vilan och dela den med en spade. Länsstyrelsen skriver att varje bit behöver minst en bladknopp, en bit jordstam och lite rötter.

Om tidpunkten skiljer sig källorna. RHS anger mitten av hösten till tidig vår och Bolius vår eller höst. Länsstyrelsen skriver att plantor som delas och sätts på hösten är mer utsatta för angrepp, och University of Connecticut rekommenderar tidig vår medan plantan är i vila. Delade plantor skördas som nya: lite andra året, fullt från tredje.

Sorter i svensk handel

SLU skriver att 'Viktoria' togs fram i England redan 1837 och fortfarande är vanlig. Länsstyrelsen beskriver den (som 'Victoria') som en sort med god, relativt tidig och stabil skörd av mycket långa stjälkar, men med svag röd färg, särskilt senare på sommaren, och riklig blomning. I köksträdgården på Örnäs växer 'Viktoria'.

• 'Frambozen Rood'. Medeltidig sort med medelhög skörd och ganska långa, tjocka stjälkar. Länsstyrelsen skriver att vissa kloner är nästan helt röda men att de flesta är gröna upptill.
• Vinrabarber. Kallas enligt Länsstyrelsen även smultronrabarber och hallonrabarber. Den har mycket mörkröda stjälkar och sätter få eller inga blommor.

Är rabarberblad giftiga?

Ja. Giftinformationscentralen skriver att rabarber är svagt giftig rå och att blad och råa stjälkar innehåller irriterande ämnen som kan ge magbesvär med illamående och kräkningar. Ett litet smakprov är ofarligt, men stora mängder kan ge fördröjda symtom. RHS skriver att bladen innehåller oxalsyra och inte ska ätas, men att halten i stjälkarna är för låg för att vara giftig. Länsstyrelsen tillägger att den som har lätt för njur- eller gallsten bör äta rabarber tillsammans med mejeriprodukter. University of Connecticut och South Dakota State University varnar för att oxalsyran kan vandra ut i stjälkarna efter en kraftig frost, och att frostskadade stjälkar därför inte ska ätas.

För djur är bladen giftiga. ASPCA anger att rabarber är giftig för hundar, katter och hästar, att det giftiga ämnet är lösliga kalciumoxalater och att symtomen kan vara njursvikt, skakningar och dregling. Den kaninmedicinska sajten MediRabbit tar upp rabarber i sin lista över giftiga växter och skriver att bladen är giftiga om de äts i större mängder; se även Giftiga växter för kaniner. Ingen av de hämtade källorna nämner höns, så det finns inget underlag för att säga hur känsliga de är. Det säkra är att hålla blad och blast borta från hönsgården; mer om det i Giftiga växter för höns.

Att tänka på

• Dra, skär inte. En kvarlämnad stump kan ruttna och släppa in sjukdomar.
• Sluta runt midsommar. Bladen som får stå bygger upp kraften till nästa vår.
• Ta bort blomstänglarna tidigt. De tar kraft som annars går till stjälkarna.
• Ge aldrig bladen till djuren. Lägg dem i komposten i stället för i hönsgården eller kaninhagen.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Hallon
• Vinbär
• Krusbär
• Planera odlingsåret – fröinventering och odlingsplan i december
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• RHS – How to grow rhubarb
• Iowa State University Extension – Can I harvest rhubarb in summer?
• Länsstyrelsen Västra Götaland – Ekologisk odling av rabarber (rapport 2013:90)
• Giftinformationscentralen – Rabarber