Giftiga växter för höns

Höns som går fritt och har fullgott foder förgiftar sig sällan på växter i trädgården. SVA skriver att giftiga växter vanligen smakar illa och därför oftast undviks av betande djur, och att risken ökar först vid foderbrist. I MSD Veterinary Manuals kapitel om förgiftningar hos fjäderfä finns inga rabattväxter alls — där står tungmetaller, mögelgifter, gaser, läkemedel och tre foderväxter som inte odlas i Sverige. Panik över en liljekonvalj är alltså fel oro på fel plats.

Här går jag igenom vad som är belagt för fjäderfä, vilka svenska hobbypåståenden som inte håller mot källorna, varför mögligt foder är en större risk än prydnadsväxter, och vad du gör vid misstänkt förgiftning.

Därför är förgiftning ovanligt hos frigående höns

SVA formulerar principen kort: giftiga växter smakar vanligen illa och undviks därför oftast av betande djur, särskilt när det finns bra foder. Den texten gäller nötkreatur, får och häst, inte höns, så den ska inte överföras rakt av. Mekanismen är ändå densamma: ett djur som kan välja väljer bort det som smakar beskt.

För just höns finns närmaste svenska belägg i svarstjänsten Fråga en biolog vid Lunds universitet, där biologer med lång erfarenhet av lösgående höns skriver att fjäderfä brukar ha ganska bra koll på vad som går att äta — med förbehållet att risken ökar mycket om det är ont om mat. Det är erfarenhet, inte en studie, men det pekar åt samma håll som SVA. En höna med gräs, insekter, foder och plats att välja bland betar sällan ner en giftig buske. En höna på tio kvadratmeter kal jord har inget att välja mellan.

Växter som faktiskt är belagda som farliga för fjäderfä

Kolumnen längst till höger är den viktigaste. Skillnaden mellan belagt hos fjäderfä och belagt hos däggdjur är hela skälet till att listorna på nätet ser så olika ut.

Alla fyra fjäderfäbelagda posterna kommer in via fodret, inte från rabatten. Idegran tar jag med trots att fjäderfädata saknas, eftersom giftet slår mot hjärtat hos allt som testats och häckar klipps ofta — men det är ett försiktighetsval, inte ett belagt hönsfall.

Myterna: rabarber, avokado, potatis och tomat

Rabarberblast. MSD Veterinary Manual listar rabarber bland växter med lösliga oxalater, men noterar uttryckligen att stjälkarna är ätliga och inte utgör något problem. Bladen innehåller oxalater som i stor mängd kan ge kalciumbrist och njurpåverkan, men någon dokumenterad rabarberförgiftning hos höns hittar jag inte. Släng bladen på komposten, och leta inte efter symtom om en höna nafsat på ett.

Avokado. Här är myten omvänd — påståendet stämmer, fast inte i den form det sprids. MSD Veterinary Manual beskriver persin som giftigt för fåglar, med hjärtmuskelnekros och dödsfall hos undulater vid små mängder, men skriver samtidigt att höns och kalkoner förefaller mer motståndskraftiga än burfåglar. Ge inte avokado, men en höna som fått en bit skal är inte i akut fara. Matrester ska du för övrigt inte ge alls: enligt Jordbruksverket får matavfall från hushållskök bara i undantagsfall användas som foder, och då till andra djurslag än höns.

Potatisblast, tomatblast och gröna potatisar. Blast på potatis och tomat innehåller glykoalkaloider, liksom gröna och groddade potatisar. Att det är farligt för höns återkommer på hobbysajter, men jag hittar det inte i någon veterinärmedicinsk källa för fjäderfä — MSD:s fjäderfäkapitel nämner varken solanin eller potatis. Kasta inte gröna potatisar i hagen, men kalla dem inte hönsdödare.

Mögligt foder och mögliga växtrester är den större risken

MSD Veterinary Manual anger att fjäderfä exponeras för mykotoxiner genom förorenat foder eller strömaterial, och listar aflatoxiner, fumonisin, zearalenon, ochratoxiner och trichotecener. Effekterna är mag- och tarmproblem, lever- och njurskada, nedsatt immunförsvar, munsår och sämre produktion. Kronisk lågdosexponering för flera mögelgifter samtidigt är enligt samma källa vanlig men svår att se kliniskt — hönsen blir inte akut sjuka, bara sämre.

SVA delar in mögelsvamparna i fältsvampar som Fusarium och Alternaria, vilka angriper grödan redan på fältet, och lagringssvampar som Aspergillus och Penicillium. Hur mycket gift som bildas beror på svampart, väder och förhållandena i lagret, framför allt vattenaktivitet och temperatur. Foderförvaringen är alltså något du styr över: torrt, svalt, tätt kärl. Hit hör också botulism — SVA beskriver att Clostridium botulinum finns i jord och vattenrika miljöer där lämningar av djur och insekter skapar syrefattiga betingelser, och att sjukdomen ger fortskridande slapp förlamning som ofta slutar med döden. Blöta ruttnande högar och gamla vattenkärl är en verkligare fara än häcken.

När risken faktiskt ökar i din hage

• Liten yta utan växtlighet. Höns betar ner en hage snabbt. När gräset är borta finns bara det kvar som de redan ratat, och valfriheten som skyddade dem försvinner.
• Trädgårdsavklipp som slängs in. Häckklipp, blast och rensat ogräs hamnar lätt i hagen, och sönderklippt material saknar den hela växtens avskräckande form.
• För lite foder. Hungriga höns är mindre kräsna. Foderbrist är den riskfaktor SVA lyfter tydligast.
• Nya höns i en ny hage. Djur som möter okänd vegetation provsmakar mer — SVA anger det som riskökande för betesdjur.

Vad du gör vid misstänkt förgiftning

Ring veterinär. Giftinformationscentralen skriver själva att de sedan 1 juli 2018 inte längre kan svara på frågor om förgiftade djur, och hänvisar till veterinär eller djursjukhus. Deras växtdatabas är byggd för människor och går inte att räkna om till hönsdoser.

SVA:s råd är att avbryta intaget, spara växtdelar så att växten kan identifieras, notera när det hände, hålla djuret under uppsikt och erbjuda vatten men inte foder — och kontakta veterinär snabbt oavsett vilken växt du misstänker. Vid oklara dödsfall finns obduktion hos SVA i Uppsala och Kristianstad. Har minst tre fåglar insjuknat eller dött senaste månaden finns stöd från Jordbruksverket; enstaka fåglar bekostas av ägaren. Ring SVA:s fjäderfäveterinärer först, 018-67 40 00.

Att tänka på

• Fodret före rabatten. Se över foderförvaringen innan du river upp växter. Mögelgifter är belagda för fjäderfä; nästan inga prydnadsväxter är det.
• Släng inte avklipp i hagen. Häckklipp och rensning hör hemma på komposten. Det stänger den vanligaste vägen in för växtdelar hönsen aldrig valt själva.
• Ge tillräckligt med yta och foder. Valfrihet är hönsens eget skydd, och en nedbetad hage tar bort det.
• Skilj på belagt och befarat. Kräv att det står vilket djurslag uppgiften gäller.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Höns i trädgården — hur hönsen påverkar rabatter, jord och odlingar, och hur du planerar hagen.
• Giftiga växter för kaniner — samma fråga för kanin, där källäget ser annorlunda ut.
• Trädgård med höns & kaniner — samlingssidan för allt om djur och odling på samma tomt.
• Odla tomater – från frö till skörd — om du undrar vad du ska göra med blasten på hösten.
• Här på Örnäs: Välkommen till hönsgården, Höststäda – eller låta stå? och Örnäs trädgårdsbank.

Källor och vidare läsning

• SVA – Giftiga växter
• MSD Veterinary Manual – Poisonings in Poultry
• Jordbruksverket – Hantera rester från livsmedelsverksamhet
• Giftinformationscentralen – Förgiftning hos djur