Sätta vitlök – tidpunkt, djup och avstånd

Vitlök sätts på hösten, mellan september och november och innan marken fryser. Klyftan sätts med spetsen uppåt, cirka fem till sex centimeter djupt och med tio till femton centimeter mellan klyftorna. Skälet är att vitlöken behöver en längre köldperiod för att dela sig i klyftor. Utan den får du ofta en enda rund lök i stället för ett knippe.

Sidan går igenom tidpunkten, höstvitlök mot vårvitlök, vad hårdnackad och mjuknackad betyder, sättdjup och avstånd där källorna säger olika saker, jord och marktäckning, varför butiksklyftor är en dålig idé och när löken är mogen.

När ska man sätta vitlök?

Källorna landar samlat i september till november. Odla.nu anger "september till november, innan marken fryser", och Zetas preciserar geografiskt: mitten av september i norr, mitten av oktober i Mellansverige, till och med november i söder.

Där de skiljer sig är hur kall jorden ska vara. Granngården säger cirka 8 plusgrader, Impecta kall men otjälad jord, ungefär 5 grader, och Sara Bäckmo drar ut spannet till september–december. Alla kan ha rätt, för du styr mot två ting: klyftan ska hinna rota sig före tjälen, men inte skjuta kraftig blast som fryser bort. En jord runt 5–8 grader är kompromissen, vilket i zon 4 betyder slutet av september till mitten av oktober.

Därför behöver vitlöken kylan

Vitlök bildar inte klyftor av sig själv. Sara Bäckmo skriver att löken kräver en köldperiod för att klyftor ska bildas, cirka 6–8 veckor i jord som håller 0–10 grader. Det kallas vernalisering och är hela poängen med höstsättningen: en klyfta som legat kallt startar på våren med signalen att dela sig.

Hoppar du över kylan blir löken sämre. Odla.nu skriver att höstplantering ger de största lökarna och vårplantering ofta mindre; Granngården säger detsamma om vitlök satt i april. Vårvitlök är dessutom delvis en egen sortgrupp: Wexthuset pekar på Creole- och Silverskin-sorter som 'Morado' och 'Cristo', framtagna för vårplantering när tjälen gått ur jorden, med mindre lökar men lagringsduglighet ibland upp till 24 månader. Hösten är ändå tillförlitligast, skriver Sara Bäckmo.

Hårdnackad eller mjuknackad vitlök i svenskt klimat

Odla.nu nämner 'Thermidrome' som en populär mjukstamssort. Ska löken hålla till sen vinter är mjuknackat säkrare; hårdnackade ger i gengäld blomstjälkar att skörda. Men blasten kostar, påpekar Sara Bäckmo: ju mer som tas, desto mer hämmas löken.

Sättdjup och avstånd – så mycket skiljer källorna

Skillnaden i djup är mindre än den ser ut, för källorna mäter inte samma sak: Zetas anger jordlagret ovanpå klyftan, de övriga hur djupt klyftan sätts, och räknat likadant hamnar Zetas nära de andras fem till sex centimeter. Granngårdens spann 5–10 centimeter sticker ut, utan förklaring till när man väljer vilken ände. Grundare värms snabbare på våren men är mer utsatt för uppfrysning, djupare isolerar bättre men startar långsammare. I zon 4 är övre halvan rimligare.

Avståndet i raden är alla eniga om: tio till femton centimeter, och det måttet styr lökens storlek. Radavståndet varierar mer och styrs mest av hur mycket plats du behöver för att rensa.

Jord, dränering och marktäckning över vintern

Det som oftast förstör en höstsatt vitlök är vätan, inte kylan. Wexthuset skriver rakt ut att lökar inte tål att stå fuktigt, då ruttnar de snabbt, och Zetas att vitlök i för våt jord ruttnar under vintern. Välj därför den mest väldränerade delen av landet och undvik svackor där smältvatten samlas. I övrigt är kraven måttliga: Odla.nu anger soligt läge, lucker mullrik jord och pH omkring 7,5.

Om marktäckning är källorna överens. Odla.nu rekommenderar gräsklipp eller halm för att bevara fukt och hämma ogräs; Wexthuset och Impecta pekar på gräsklipp som ger både näring och fukthållning. Sara Bäckmo lyfter en annan poäng: ett litet lager täckmaterial gör att marken inte blir lika blöt.

Därför bör du inte sätta klyftor från matbutiken

Det lindriga skälet: butiksvitlök kan enligt Wexthuset, Impecta och Sara Bäckmo vara behandlad med groningshämmande medel och därför inte gro alls.

Det allvarliga är smittan. Wexthuset skriver att butikslök kan vara smittad med vitmögel och bära på virus, Granngården att den ofta importerats från medelhavsländerna och kan föra med sig jordsjukdomar. Rådgivarna på Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver hur långvarigt det blir: vitmögelsvampen bildar vilokroppar, sklerotier, som kan överleva uppemot tio år i jorden och mer. De rekommenderar certifierat utsäde, och Impecta att lökväxter återkommer på samma plats först vart fjärde till femte år.

När skördas vitlöken?

Höstsatt vitlök skördas mitt i följande sommar: Zetas anger mitten av juli till början av augusti, Odla.nu slutet av juli. Signalen är blasten. Odla.nu säger skörda när den gulnat och börjar lägga sig, och Riksförbundet Svensk Trädgård preciserar för lagringslök att den tas när ungefär hälften av bladen gulnat och rötterna lättare släpper taget. Sedan torkas löken ljust, varmt och luftigt, enligt Wexthuset i två till fyra veckor.

Att tänka på

• Kylan är kravet, inte olägenheten. Utan sex till åtta veckor i kall jord delar sig löken dåligt.
• Dränering före näring. Väljer du mellan en lerbädd i en svacka och en magrare sandbädd på höjden, ta sandbädden.
• Avståndet i raden bestämmer storleken. Tätare än tio centimeter ger små lökar.
• Köp utsädesvitlök. Vitmöglets sklerotier kan ligga kvar i jorden i tio år eller mer.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Sätta höstlökar – samma säsong, samma principer, fast prydnadslökar.
• Vad kan man så i september – vad mer som hinner sås samtidigt som vitlöken.
• Köksträdgård & bär – översikten över grönsaker och bär.
• Skötsel, jord & beskärning – jordförbättring och dränering.
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Trädgården året runt och Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• Odla.nu – Vitlök, Allium sativum
• Wexthuset – Odlingsråd för vitlök
• Sara Bäckmo – Sätta vitlök på våren i Sverige
• Riksförbundet Svensk Trädgård – Vitmögel vitlök