Odla i pallkrage – mått, jord och skötsel

Pallkragen är den lägsta tröskeln in i köksträdgården: en avgränsad yta, en jord du styr själv, en bädd som värms upp fortare på våren och en arbetshöjd som skonar ryggen. Standardkragen på 1200 × 800 × 200 mm rymmer knappt 200 liter jord, och det räcker för sallat, spenat, rädisa, lök och örter redan första året. Två saker överraskar nästan alla: en upphöjd bädd torkar ut betydligt snabbare än markbädden, och jorden sjunker ihop så mycket under första säsongen att kragen ser halvtom ut till våren.

Sidan går igenom måtten och jordvolymen, var kragen bör stå och varför botten helst ska stå mot jord, hur du fyller underifrån i stället för att köpa säckvis med dyr jord, hur du håller kvar fukten, vad som passar bra respektive dåligt — och vad som egentligen gäller kring impregnerat virke när det är mat du ska odla.

Måtten och hur mycket jord som går åt

Den vanliga pallkragen följer EUR-pallens mått: 1200 × 800 mm och 200 mm hög. Räknat på ytterkanten blir det 0,192 kubikmeter, alltså cirka 190 liter. Drar du bort virket och lämnar ett par centimeter till kanten landar du kring 170–180 liter i praktiken. Den mindre kragen, 800 × 600 mm, rymmer knappt hälften.

Höjden avgör vad som får plats. Tjugo centimeter räcker för sallat, spenat, mangold, rädisa, buskbönor, lök och de flesta örter — grunda rotsystem som inte blir stående i vatten. Morot, palsternacka, rotselleri och potatis behöver mer djup, och då staplar du två kragar: 40 cm bädd och närmare 380 liter jord, ungefär åtta femtiolitersäckar om du köper allt. Det är där kostnaden springer iväg.

Var ska kragen stå?

Sol först. Köksväxter vill ha sex till sju timmars direkt sol per dag, och en fylld krage är svår att flytta — titta hur skuggan vandrar innan du bestämmer dig. Lämna sedan plats att gå runt. Kragen är 80 cm bred, så du når mitten från båda håll, men bara om du kommer åt båda långsidorna. Mellan två kragar bör det vara minst 50–60 cm, annars slutar du med att kliva i bädden.

Ställ helst kragen direkt på jord eller gräs och låt botten vara öppen. Sara Bäckmo motiverar det med att jorden i kragen och jorden under ska ha kontakt och kunna samverka: maskar och mikroliv rör sig upp, överskottsvatten dränerar ner, och rötterna kan söka sig djupare än de 20 centimetrarna när sommaren blir torr. Markduk stryper det utbytet — lägg den bara vid kvickrot eller kirskål, och räkna med att rötter perforerar den ändå. Mot vanligt gräs räcker några lager wellpapp direkt på marken. På plattor eller asfalt fungerar kragen, men blir i praktiken en stor kruka: ingen kontakt nedåt och tätare vattning.

Så fyller du kragen — underifrån

Att fylla 190 liter med säckjord är onödigt dyrt. Bygg underifrån i stället: ungefär 10 cm grovt organiskt material i botten — ris, kvistar, halm, löv eller upp-och-nedvända grästorvor — och odlingsjord ovanpå, gärna planteringsjord eller egen kompost blandad med välbrunnen ko- eller stallgödsel. Du halverar säckåtgången och får igång en långsam förmultning som frigör näring.

Priset är att jorden sjunker. Det grova materialet bryts ner och luftfickorna pressas ihop, så nivån faller påtagligt första säsongen. Sara Bäckmo formulerar det som att regel nummer ett med pallkragar är att du behöver förbättra jorden varje år — hon fyller på med trädgårdsavfall, kompost eller gödsel i stället för nya säckar, eftersom köpt jord bara bär näring en kort tid medan eget organiskt material aktiverar mikrolivet. Räkna alltså med påfyllning varje vår som en fast punkt. Mer om det i jordförbättring.

Vattning — därför torkar en upphöjd bädd fortare

Tre saker samverkar: jordvolymen är begränsad, sol och vind når bädden från sidorna och inte bara uppifrån, och den varmare jorden — fördelen på våren — ökar avdunstningen på sommaren. Riksförbundet Svensk Trädgård skriver rakt ut att det torkar snabbare i upphöjda bäddar, och ger två motmedel: blanda påsjorden med lerjord för att öka vattenhållande förmåga i kragen, och täckodla för att hålla kvar fukten.

Marktäckning är den enskilt mest verkningsfulla åtgärden: ett lager gräsklipp eller halm bromsar avdunstningen från ytan, jämnar ut temperaturen och håller ogräset nere. Vattna sällan och rejält hellre än lite och ofta — förbundet anger 25–30 mm i veckan och påminner om att gräva ner och kontrollera hur långt vattnet faktiskt kom. Vattna på morgonen, inte mitt på dagen eller i blåst.

Vad passar bra och mindre bra?

Impregnerat eller obehandlat virke till mat?

Här går källorna isär, och det är ärligast att säga det rakt ut. Kemikalieinspektionen skriver i sitt faktablad om impregnerat virke att om du odlar grönsaker i en låda och inte vet vilket medel den impregnerats med, bör du överväga om du ska fortsätta — och att du kan byta jord och klä lådan invändigt med täckplast för att minska risken att farliga ämnen vandrar ut i jorden. Trä behandlat med kreosot får enligt samma faktablad inte alls användas till behållare för odling.

Fritidsodlingens riksorganisation konstaterar att färdigimpregnerat virke i dag är behandlat med kopparsalter, inte med arsenik som förr, men avråder ändå: "Trots det avråder vi från att använda impregnerat virke till odlingslådor. För en viss urlakning kommer det alltid att ske." Sara Bäckmo landar i samma slutsats och använder bara oimpregnerat virke där hon odlar mat. Åt andra hållet drar branschorganisationen Svenska Träskyddsföreningen, som hänvisar till ett SLU-faktablad från 2005 och menar att impregnerat trä i odlingslådor inte påverkar växterna eller deras rotbildning.

Motsättningen är mindre än den ser ut: att växterna inte tar skada är inte samma sak som att ingenting vandrar över till det du äter, och det senare är ingen källa tydlig med. Alla är däremot överens om att gammalt virke med krom och arsenik, och allt som luktar kreosot, ska hållas borta från matjorden. Välj obehandlat till ätbart, så slipper du frågan. Livslängden går att förlänga: bränn insidan som får jordkontakt, så dröjer det längre innan rötsvamparna angriper, och behandla med linolja om du vill behandla alls — båda råden kommer från Fritidsodlingens riksorganisation.

Internationellt är frågan faktiskt uppmätt. Oregon State University Extension har följt odlingsbäddar byggda av kopparimpregnerat virke — copper azole, klassat för markkontakt — under fyra växtsäsonger och odlat bland annat sallat, rucola, basilika, betor, morot, rädisa, grönkål och tomat i dem: kopparhalten i jorden steg mätbart, 20–68 ppm över bäddarna av obehandlat virke, men bara i de dryga två centimetrar jord som låg direkt mot virket, medan prover tagna åtta till tio centimeter in och mitt i bädden inte skilde sig — och i grönsakerna och örterna gick ingen förhöjd kopparhalt att påvisa alls. Jämförelsen är ändå inte rak, för regelverken skiljer sig: försöket gäller virke godkänt för bostadsbruk i USA, medan Kemikalieinspektionens råd tar sikte på lådor där du inte vet vad virket behandlats med — och då kan det lika gärna röra sig om gammalt CCA-virke med arsenik och krom, något helt annat än dagens kopparsalter. Det tillägget ger den storleksordning som fattas i de svenska källorna: urlakningen är verklig, men den stannar några centimeter ut i jorden och följde i försöket inte med upp i skörden.

Barnens egen krage

En pallkrage fungerar ovanligt bra som barnens första trädgårdsland, just för att den är avgränsad: ytan är överblickbar, det syns var man får gå, och ett barn orkar vattna knappt en kvadratmeter. Ge en egen krage eller halva en stor, och välj grödor där det händer något snabbt — rädisa, sallat, sockerärt, solros. Riksförbundet Svensk Trädgård lyfter potatis som en gröda som passar alla barn, från de yngsta på förskolan till äldre skolbarn, och som går bra att sätta i pallkrage. Fler idéer finns under odla med barn.

Att tänka på

• Jorden sjunker varje år. Planera in påfyllning på våren med kompost, gödsel eller eget växtmaterial — det är regel, inte undantag.
• Vattna innan det syns. En upphöjd bädd torkar snabbare än marken runt omkring. Marktäck med gräsklipp eller halm direkt efter sådd och plantering.
• Låt botten vara öppen. Kontakten nedåt ger dränering och släpper upp maskarna. Markduk bara vid rotogräs.
• Byt plats på grödorna. Jordbruksverket kallar en varierad växtföljd en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot ogräs och skadegörare — i en liten krage är det lätt att så samma sak på samma ställe år efter år.
• Obehandlat virke till ätbart. Ta reda på vad kragen är behandlad med innan du fyller den med matjord.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Köksträdgård & bär – alla artiklar om ätbart i trädgården
• Jordförbättring – kompost, mull och struktur – vad du fyller kragen med
• Förkultivering – så inne i februari till april – plantorna som ska ut i kragen i maj
• Odla med barn – grödor och aktiviteter som fungerar för de yngsta
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Trädgårdsbiblioteket och Odla tomater – från frö till skörd

Källor och vidare läsning

• Riksförbundet Svensk Trädgård – Så kan man använda vatten sparsamt i trädgården
• Fritidsodlingens riksorganisation – Pallkragar
• Kemikalieinspektionen – Fakta: Information om impregnerat virke, april 2020 (pdf)
• Sara Bäckmo – Impregnerat virke i grönsaksodling
• Oregon State University Extension Service: Pressure-treated wood for raised bed construction in Oregon (EM 9879)