Mareks sjukdom hos höns – symtom, förlopp och prognos

Om en unghöna plötsligt blir förlamad i ett ben, med det ena benet sträckt framåt och det andra bakåt, är Mareks sjukdom det första en erfaren hönsägare tänker på. Sjukdomen är nästan okänd i svensk kommersiell produktion – där vaccineras alla kycklingar – men SVA konstaterar att den sannolikt är en av de vanligaste sjukdomarna bland hobbyhöns.

Den här guiden går igenom vad Mareks sjukdom är, vilka åldrar som drabbas, hur de tre sjukdomsformerna ser ut, varför viruset är så svårt att bli av med och vad prognosen realistiskt är. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) faktaunderlag.

Vad Mareks sjukdom är

Mareks sjukdom orsakas av ett herpesvirus, MDV, ur släktet Mardivirus. Det som tidigare betraktades som tre serotyper av MDV erkänns numera som tre separata virusarter, och stammarna klassificeras som milda, virulenta eller högvirulenta varianter. Det är därför sjukdomsbilden kan skilja sig så mycket mellan olika flockar.

Viruset angriper immunförsvarets celler och kan sedan orsaka antingen inflammation i nerver eller tumörer i inre organ. SVA beskriver MDV som ett mycket smittsamt virus.

Hur smittan sprids – och varför den stannar kvar

Huvudvägen är luftburen: viruset följer med damm i hönshuset och andas in. Det damm som bär viruset kommer från fåglarnas fjäderfolliklar, vilket är skälet till att sjukdomen sprids så effektivt i ett slutet utrymme.

Det som gör Mareks särskilt svår att bli av med är virusets tålighet. SVA anger att det överlever flera månader vid rumstemperatur och flera år vid kylskåpstemperatur. Har viruset kommit in i ett hönshus finns det där länge, oavsett hur noga du städar.

Vilka åldrar som drabbas

Mareks är i huvudsak en ungdomssjukdom. SVA anger att symtom tidigast kan ses hos cirka fyra veckor gamla kycklingar, men att sjukdomen framför allt förekommer mellan 9 och 24 veckors ålder. Det är alltså typiskt just när unghönsen närmar sig värpstart som problemet visar sig – vilket gör förlusten extra kännbar.

De tre sjukdomsformerna

Mareks uppträder i tre former som kan förekomma var för sig eller tillsammans:

• Nervformen – den vanligaste. SVA beskriver att fåglarna blir förlamade en- eller dubbelsidigt i vingar och ben. Den klassiska bilden är en höna som sitter med ett ben sträckt framåt och ett bakåt. Även hängande vinge förekommer.
• Akut form med inre tumörer. Ger nedsatt allmäntillstånd och avmagring utan tydliga yttre tecken. Hönan tynar bort under veckor.
• Ögonformen. Regnbågshinnan förändras och pupillen blir oregelbunden, vilket påverkar synen.

Nervsymtom har flera möjliga orsaker, och den allvarligaste – newcastlesjuka – är anmälningspliktig. Läs mer i vår guide om newcastlesjuka hos höns. Skillnaden är att Mareks typiskt drabbar enstaka ungfåglar över tid, medan newcastlesjuka slår mot flera fåglar samtidigt och förändrar äggen.

Varför kommersiella flockar slipper

SVA konstaterar att Mareks sjukdom sällan är ett problem i svenska kommersiella besättningar eftersom fåglarna vaccineras redan som kycklingar. Vaccinet ges alltså innan fågeln hinner exponeras – timingen är hela poängen, och det är också därför vaccination inte är något du kan ordna i efterhand för en flock som redan visar symtom.

Prognos och vad du kan göra

Det finns ingen behandling mot Mareks sjukdom. En fågel som utvecklat förlamning eller tumörer blir inte bättre, och prognosen är dålig. Det som återstår är att bedöma djurets välfärd i tid och att avliva när fågeln inte längre kan ta sig till foder och vatten på egen hand.

Det du däremot kan påverka är vad som händer härnäst. Vid oklara dödsfall eller upprepade förlamningar bör veterinär kontaktas – obduktion ger en säker diagnos och därmed besked om vad du har att förhålla dig till. Köp dessutom från så få ställen som möjligt och håll nya fåglar i karantän i minst fyra veckor, även om karantän inte skyddar helt mot ett virus som bärs av symtomfria fåglar.

Vanliga frågor om Mareks sjukdom hos höns

Kan jag vaccinera mina hobbyhöns mot Mareks?
Vaccinet ges till daggamla kycklingar i kommersiell uppfödning och är svårt att få tag på för enstaka flockar. Fråga veterinär om vad som är möjligt i din situation.

Kan resten av flocken räddas om en höna insjuknar?
Viruset har då redan spridits i hönshuset. Fokus bör ligga på att inte föra smittan vidare till andra gårdar och på att inte ta in nya ovaccinerade ungfåglar i miljön.

Går det att desinficera bort viruset?
Svårt. SVA anger att viruset överlever flera månader i rumstemperatur. Grundlig utgödsling och dammsanering minskar mängden, men ger ingen garanti.

Smittar Mareks till människor?
Nej. Mareks sjukdom är en fjäderfäsjukdom och utgör ingen känd risk för människor.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om Mareks sjukdom hos höns

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Mareks sjukdom hos fjäderfä
Faktasida om herpesviruset MDV med de tre virusarterna, den luftburna smittan via damm, virusets överlevnad i miljön, åldersintervallet 9–24 veckor, nervformen och beskedet att sjukdomen sannolikt är en av de vanligaste bland hobbyhöns.

SVA: Vaccination av fjäderfä
Översikt över vaccination av svenska fjäderfän, vilka djurkategorier som vaccineras och varför hobbyfjäderfä vaccineras i liten omfattning i Sverige.

SVA: Smittskydd vid inköp av ägg och höns
Råd om karantän i minst fyra veckor, riskrangordning mellan kläckägg, kycklingar och vuxna fåglar samt varför isolering minskar men inte eliminerar risken för smitta som bärs symtomfritt.

SVA: Goda råd om hur man håller sina hobbyfjäderfän friska
Praktisk smittskyddschecklista för hobbyflockar med råd om utgödsling, miljöhygien, besökare och hantering av sjuka djur, samt att SVA obducerar hobbyfjäderfä vid oklara dödsfall.