Newcastlesjuka (Newcastle disease) hos höns – symtom, regler och vaccination

Av alla hönssjukdomar är newcastlesjuka den som ser mest dramatisk ut. Höns som vrider huvudet upp och ner, går i cirklar eller får kramper är en syn ingen glömmer – och just de nervsymtomen är sjukdomens signum. Sjukdomen är ovanlig i Sverige, men den är en av två hönssjukdomar som klassas som epizooti, och sedan 2026 är den också den enda som omfattas av ett svenskt vaccinationskrav.

Den här guiden går igenom vad newcastlesjuka är, hur symtomen ser ut, hur läget ser ut i Sverige, vad vaccinationskravet innebär och vad som faktiskt händer om smittan konstateras. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) och Jordbruksverkets faktaunderlag.

Vad newcastlesjuka är

Newcastlesjuka orsakas av ett virus som angriper tre olika system samtidigt: nervsystemet, andningsorganen och tarmen. Det är förklaringen till den spretiga symtombilden – en flock kan ha både hostande, diarré och förlamade fåglar på samma gång. SVA beskriver viruset som mycket smittsamt, och sjukdomen har förekommit globalt sedan 1926.

Sjukdomen drabbar både fjäderfä och flera vilda fågelarter. Hos duvor kallas samma sjukdom duvpest. Jordbruksverket beskriver att newcastlesjuka kan orsaka explosiva utbrott hos höns, kalkoner, fasaner, duvor och vaktlar. Hur allvarligt det blir beror på virusvarianten – SVA anger att dödligheten varierar från ingen alls till betydande.

Symtomen – tre grupper att känna igen

Symtombilden delas naturligt in i tre grupper, och det är kombinationen av dem som ska väcka misstanke:

• Nervsymtom. SVA beskriver förlamning i vingar och ben, nackvridning, kramper och cirkelgång. Jordbruksverket nämner hängande vingar, förlamade ben och vridning av nacken.
• Äggförändringar. Kraftigt sänkt äggproduktion är ett huvudsymtom, tillsammans med ägg utan skal – så kallade hinn- eller skinägg – och pigmentförändringar på skalet.
• Luftvägar och tarm. Andningssvårigheter med eller utan hosta, samt diarré.

Enstaka nervsymtom hos en enda höna har oftast andra förklaringar – hos hobbyhöns är Mareks sjukdom en betydligt vanligare orsak till förlamning. Det som skiljer newcastlesjuka är att flera fåglar drabbas ungefär samtidigt och att äggen förändras i samma veva.

Läget i Sverige

Sverige har haft återkommande men få utbrott sedan 1995, hos värphöns, slaktkyckling, avelshöns och kalkon. De senaste fallen rapporterades 2024, då två utbrott konstaterades hos värphöns. Sjukdomen är alltså varken utrotad eller vanlig – den dyker upp med jämna mellanrum, vilket är precis vad vaccinationskravet syftar till att ändra på.

Vaccinationskravet från 2026

Kravet införs i två steg. Från och med den 10 april 2026 ska den som har fler än 200 avels- eller värphöns se till att djuren vaccineras mot newcastlesjuka. Vaccination av tamduvor är fortsatt tillåten, medan övriga fåglar inte får vaccineras.

Från och med den 10 mars 2028 utvidgas kravet till anläggningar med fler än 200 värphöns, kalkoner, slaktkycklingar samt rapphöns och fasaner i hägn. För fåglar som deltar i tävlingar eller utställningar gäller kravet då redan från ett enda djur. För en vanlig hobbyflock innebär reglerna i praktiken ingenting – utom om du ställer ut. Läs mer i vår guide om vaccination hos höns.

Vad som händer vid ett utbrott

Newcastlesjuka är både anmälningspliktig och klassad som epizootisjukdom, vilket innebär att myndigheterna tar över hanteringen. Vid ett konstaterat utbrott spärras gården, samtliga fjäderfän måste avlivas och äggen destrueras. Runt anläggningen upprättas en skyddszon med tre kilometers radie och en övervakningszon med tio kilometers radie.

Det låter hårt, och är det, men logiken är densamma som vid fågelinfluensa: sjukdomen är så smittsam att det enda som fungerar är att stoppa den på plats. Att flockar är registrerade och att misstankar rapporteras snabbt är därför avgörande för hur stort ett utbrott hinner bli.

Vid misstanke – gör så här

Kontakta veterinär omedelbart om flera höns visar nervsymtom, om värpningen stannar tvärt i hela flocken eller om du hittar skallösa ägg tillsammans med sjuka fåglar. Stäng in de misstänkt sjuka djuren och låt inga fåglar, ägg eller personer som varit i kontakt med dem lämna anläggningen innan veterinären bedömt situationen.

Så skyddar du din flock

Eftersom vaccin inte är aktuellt för de flesta hobbyflockar vilar skyddet på smittskydd:

• Karantän i minst fyra veckor för alla nya fåglar, skötta sist av alla.
• Håll vilda fåglar och duvor borta från hönshus, rastgård och foderförvaring.
• Byt skor och tvätta händerna före och efter varje besök i hönsgården.
• Registrera anläggningen hos Jordbruksverket så att du kan nås vid ett utbrott i närheten.

Mer om hur rutinerna byggs upp finns i vår guide om biosäkerhet i hobbyflockar.

Vanliga frågor om newcastlesjuka hos höns

Kan jag smittas av newcastlesjuka?
Nej. Jordbruksverket anger att sjukdomen inte smittar människor. Den är däremot mycket allvarlig för fjäderfä.

Måste jag vaccinera min hobbyflock?
Nej, inte om du har färre än 200 avels- eller värphöns. Från 10 mars 2028 gäller kravet däremot utställnings- och tävlingsfåglar redan från ett enda djur.

Min höna vrider på nacken – är det newcastlesjuka?
Oftast inte. Hos hobbyhöns är Mareks sjukdom en betydligt vanligare orsak till nervsymtom. Men eftersom newcastlesjuka är anmälningspliktig ska veterinär alltid kontaktas vid nervsymtom.

Finns det behandling?
Nej. Sjukdomen bekämpas genom avlivning av besättningen och spärrning av området. Vaccination är den enda förebyggande åtgärden.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om newcastlesjuka hos höns

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Newcastlesjuka
Faktasida om sjukdomen som anmälningspliktig epizooti, med virusets angrepp på nervsystem, andningsorgan och tarm, nervsymtomen, äggförändringarna och de svenska utbrotten sedan 1995.

Jordbruksverket: Newcastlesjuka
Beskriver symtombilden, beskedet att sjukdomen inte smittar människor, hanteringen vid utbrott med spärrning och zoner, samt vaccinationskravet från 10 april 2026 respektive 10 mars 2028.

SVA: Vaccination av fjäderfä
Översikt över vilka djurkategorier som vaccineras i Sverige och varför få vacciner används jämfört med andra länder, samt att hobbyfjäderfä vaccineras i liten omfattning.

SVA: Goda råd om hur man håller sina hobbyfjäderfän friska
Smittskyddschecklista för hobbyflockar med råd om karantän, separata skor och kläder, kontroll av rastgården mot vilda fåglar och hantering av sjuka djur.