Krusbär

Krusbär (Ribes uva-crispa) är en taggig bärbuske som bär vid basen av fjolårets skott och på sporrar på äldre grenar, och som beskärs i vilan sent på vintern. Den största risken är amerikansk krusbärsmjöldagg, som RHS kallar krusbärens allvarligaste sjukdom. Det säkraste skyddet är en resistent sort, till exempel 'Hinnonmäki Röd', 'Invicta' eller 'Captivator', kombinerad med en gles busk som luftas väl. Den andra vanliga plågan är krusbärsstekelns larver, som kan äta upp alla blad på några dagar.

Den här sidan går igenom krusbärens historia i Sverige, hur mjöldaggen känns igen och förebyggs, vilka sorter som räknas som resistenta och enligt vem, krusbärsstekeln, beskärning, plantering, sticklingar och vad som är känt om giftighet för människor och djur.

Krusbär i Sverige

Krusbär räknas inte som vildväxande i Sverige, men förekommer förvildade i skogsbackar i Götaland och Svealand enligt SLU:s Programmet för odlad mångfald (POM). Den första uppgiften om odling i Sverige är från 1630-talet. Buskarna planterades ibland mer som skydd än för bärens skull, eftersom de taggiga grenarna gav bra häckar. Under 1800-talet ökade importen av utländska sorter, samtidigt som lokala sorter spreds via plantskolorna. SLU nämner 'Landströms gröna' och 'Ångermanländska röda' som exempel. De har oftast små bär men uppskattades för god vinterhärdighet.

På Örnäs finns krusbär. Sorten är inte känd.

Amerikansk krusbärsmjöldagg

Sjukdomen orsakas av svampen Podosphaera mors-uvae. RHS beskriver gråvita, mjöliga fläckar på bladen från försommaren, som senare blir bruna. Angripna bär får samma bruna beläggning. Unga skott kan bli hämmade, vridna i topparna och dö tillbaka, och sent på sommaren kan små svarta fruktkroppar bildas i mjöldaggen.

Mjöldagg trivs i tät växt där luften står still, och i låglänta eller instängda lägen. Till skillnad från många andra svampsjukdomar behöver mjöldagg inte långa perioder med blöta blad, och därför kan den slå till även under torra somrar. RHS pekar också på kväve: mycket kvävegödsel eller gödselkompost som marktäckning ger mjuk tillväxt som angrips lättare.

Mjöldaggsresistenta sorter

RHS klassar 'Captivator', 'Greenfinch', 'Hinnomaki Red', 'Hinnomaki Green', 'Invicta', 'Martlet', 'Remarka' och 'Rokula' som resistenta mot amerikansk krusbärsmjöldagg, och 'Hinnomaki Gold' och 'Pax' som något resistenta. University of Minnesota räknar 'Captivator', 'Hinnomaki Red', 'Invicta', 'Poorman' och 'Tixia' som resistenta och 'Welcome' som måttligt resistent. Stavningen varierar: svenska plantskolor skriver ofta 'Hinnonmäki', de engelskspråkiga källorna 'Hinnomaki'.

Det finns en motsägelse inom RHS. På sidan om mjöldagg står 'Invicta' som resistent, medan odlingsguiden för krusbär skriver att den har viss resistens. Resistens betyder alltså inte immunitet, och beskärning för god luftväxling behövs även för resistenta sorter. Hornbach anger zon 1–6 och motståndskraft mot mjöldagg för 'Hinnonmäki Röd', och att bären mognar i augusti.

Krusbärsstekel

RHS beskriver tre vanliga arter av krusbärsstekel. Larverna liknar fjärilslarver, är gröna med svarta prickar hos den vanligaste arten och blir upp till 20 millimeter långa. De äter bladen snabbt och angriper även röda och vita Vinbär. Den vanliga krusbärsstekeln har tre generationer per år, med larver från slutet av april till juni, i juli och i augusti–september.

Buskarna överlever oftast att bli helt avlövade, men skörden kan minska. RHS råder att plocka bort larverna för hand och att kontrollera buskarna regelbundet från april för att hitta angreppen tidigt.

Beskärning sent på vintern och på sommaren

Krusbär beskärs två gånger om året enligt RHS. Vinterbeskärningen görs från sen vinter till tidig vår medan busken är i vila. Målet är en skål med öppen mitt och åtta till tio huvudgrenar på en kort stam. Ta först bort döda och skadade skott. På äldre buskar tas en till tre gamla, mindre bördiga grenar bort varje eller vartannat år, eller kortas till ett kraftigt sidoskott som får ersätta dem. Förra årets tillväxt på huvudgrenarna kortas till tre eller fyra knoppar och sidoskotten till två knoppar. Ta också bort skott från stammen och låga grenar som annars hänger ned mot marken under skörden.

Sommarbeskärningen görs från mitten av juni till juli. Då kortas årets sidoskott på huvudgrenarna till fem blad, utom skott som ska ersätta äldre grenar. Beskärningen gör busken luftigare, vilket både minskar mjöldaggen och gör det lättare att plocka bland taggarna. Den allmänna logiken bakom när buskar beskärs finns i Beskära buskar – när klipper man vad?.

Plantering, gallring och sticklingar

Krusbär bär bäst i sol men klarar lätt skugga. RHS rekommenderar ett skyddat läge eftersom grenarna är spröda, och att frostgropar undviks. Barrotade plantor planteras från sen höst till tidig vår och krukodlade när som helst så länge jorden inte är vattensjuk, torr eller frusen. Sen höst anges som bäst, något som utvecklas i Plantera träd och buskar på hösten. Avståndet är 1,2–1,5 meter för buskar och stambuskar.

I juni kan varannan grön frukt plockas till matlagning. De som sitter kvar blir större och mognar i juli och augusti. En etablerad buske ger enligt RHS 2,5–5,5 kilo per år.

Sticklingar tas av de skott som klipps bort vid vinterbeskärningen. RHS anger omkring 30 centimeter långa sticklingar, något längre än för vinbär, som sätts i kruka med sticklingsjord eller direkt i en fåra utomhus. Ta bara sticklingar från unga, friska plantor.

Giftighet för människor och djur

Bären är vanlig mat. Ingen av de hämtade källorna beskriver krusbär som giftiga. Giftinformationscentralens växtregister gick inte att hämta, så ingen svensk riskklassning redovisas här. Höns och kaniner nämns inte i någon av källorna, och därför finns inget belagt om hur de påverkas av blad eller bär.

Att tänka på

• Välj resistent sort. 'Hinnonmäki Röd', 'Invicta' och 'Captivator' räknas som resistenta mot mjöldagg av både RHS och University of Minnesota.
• Håll busken öppen. Stillastående luft gynnar mjöldagg, även under torra somrar.
• Sparsamt med kväve. Mjuk tillväxt angrips lättare.
• Leta larver från april. Krusbärsstekeln har flera generationer per år.
• Beskär två gånger. Sen vinter i vilan och juni–juli för sidoskotten.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Vinbär
• Hallon
• Beskära blåbär – när och hur
• Amerikanska blåbär
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• RHS – Gooseberry mildew
• RHS – Gooseberries: pruning and training
• University of Minnesota Extension – Growing currants and gooseberries in the home garden
• SLU, Programmet för odlad mångfald – Veckans växt: Krusbär