Mykoplasma hos höns – kronisk luftvägssjukdom i hobbyflockar

Hönan som har "lite snuva" i månader, blir bättre av sig själv och sedan sämre igen nästa gång något stressar flocken – det är den klassiska mykoplasmabilden. Till skillnad från de dramatiska virussjukdomarna är mykoplasma en sjukdom som släpar sig fram, och det är just därför den ofta får finnas kvar i en hobbyflock i åratal.

Den här guiden går igenom vilka mykoplasmaarter som drabbar höns, hur symtomen ser ut, varför sjukdomen är så svår att bli av med, hur läget ser ut i Sverige och vad som faktiskt hjälper. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) faktaunderlag.

💡 Bra att veta
Här går en tydlig skiljelinje mellan kommersiell produktion och hobbyhållning. SVA konstaterar att de svenska avelsflockarna är fria från M. gallisepticum – men också att mykoplasmabakterier är ganska vanligt förekommande i hobbyflockar i Sverige. Sjukdomen är alltså betydligt mer relevant för dig med sex höns på gården än för näringen.

Vad mykoplasma är

Mykoplasmer är bakterier utan cellvägg – en detalj som får praktiska konsekvenser, eftersom många vanliga antibiotika verkar just genom att angripa bakteriers cellvägg. Det finns över 20 kända arter hos fjäderfä, men bara några få orsakar sjukdom.

SVA pekar ut Mycoplasmoides gallisepticum som den art som anses vara viktigast, och som kan orsaka kronisk luftvägssjukdom med djurlidande och stora ekonomiska förluster. Mycoplasmopsis synoviae kan också orsaka sjukdom och förluster, och Mycoplasmopsis meleagridis är en viktig art hos kalkon. I hobbyflockar har dessutom mindre betydelsefulla arter identifierats, bland andra M. gallinaceum, M. gallinarum, M. iners och M. pullorum.

Symtom – så ser det ut

SVA beskriver att M. gallisepticum framkallar hosta, andningssvårigheter, näbb- och ögonflöde, svullna bihålor och nedsatt foderkonsumtion. Hos värpande höns tillkommer nedsatt äggproduktion.

Det som kännetecknar sjukdomen i praktiken är inte enskilda symtom utan förloppet:

  • Släpande, inte akut. Symtomen kommer smygande och håller i sig i veckor eller månader.
  • Svullnad kring ögon och bihålor – ofta det tecken som får ägaren att reagera.
  • Återfall vid stress. Flytt, nya höns, köld eller ruggning kan starta om symtomen.
  • Ojämn drabbning. Vissa höns i flocken är tydligt sjuka medan andra verkar helt friska.

Varför den stannar kvar

Mykoplasma försvinner sällan ur en flock. Fåglar som en gång smittats kan bära bakterien vidare även när symtomen är borta, och en till synes frisk höna kan därför sprida smittan till nya fåglar. Det gör inköp till den viktigaste riskfaktorn – och en av få saker du faktiskt kan styra över.

Mykoplasma banar dessutom väg för annat. SVA:s beskrivning av kolibacillos anger att följdinfektioner med E. coli är vanliga efter bland annat luftvägsinfektion med Mycoplasma gallisepticum. En flock med mykoplasma är alltså känsligare för bakteriella följdsjukdomar än en frisk flock.

Anmälningsplikt och läget i Sverige

Infektion med M. gallisepticum och M. meleagridis hos fjäderfä är anmälningspliktig i Sverige, men utan krav på aktiv bekämpning. Det innebär i praktiken att fynd rapporteras och följs statistiskt, men att ingen myndighet går in och spärrar din gård – till skillnad från vid fågelinfluensa och newcastlesjuka.

Så skiljer du mykoplasma från annat

De flesta hostande höns i Sverige har inte mykoplasma – de har damm, ammoniak eller dålig ventilation. Det går vi igenom i vår guide om andningsproblem hos höns. Ett bra första test är att förbättra miljön och se om symtomen slocknar inom några dagar.

Det som talar för mykoplasma är svullna bihålor, ett förlopp som mäts i månader snarare än dagar, och återkommande skov. Infektiös bronkit ger däremot snabbare spridning och tydliga äggförändringar – se vår guide om infektiös bronkit. En säker diagnos kräver provtagning via veterinär.

Behandling och förebyggande

Antibiotika kan dämpa symtomen men botar inte bärarskapet, och behandling ska alltid ske på veterinärs ordination med hänsyn till karenstid för äggen. Att behålla symtomfria bärare i flocken är skälet till att sjukdomen ofta kommer tillbaka.

Det som fungerar bäst är att aldrig släppa in bakterien: köp från så få ställen som möjligt, undvik marknader och bytardagar, håll nya fåglar i karantän i minst fyra veckor och sköt karantänflocken sist. Kläckägg innebär lägre risk än vuxna fåglar. Håll dessutom dammet nere och ventilationen igång, eftersom dålig luft förvärrar både symtom och följdinfektioner.

Vanliga frågor om mykoplasma hos höns

Blir hönan någonsin helt frisk?
Symtomen kan försvinna, men fågeln kan fortsätta bära bakterien och få återfall vid stress. Det är därför sjukdomen kallas kronisk.

Kan jag smittas av mykoplasma från mina höns?
De mykoplasmaarter som drabbar fjäderfä är fågelspecifika och utgör ingen känd risk för människor.

Måste jag anmäla det?
M. gallisepticum och M. meleagridis är anmälningspliktiga, men utan krav på aktiv bekämpning. Anmälan sköts av veterinär och laboratorium.

Ska jag avliva en höna med mykoplasma?
Inte nödvändigtvis. Bedömningen görs utifrån djurets lidande tillsammans med veterinär. Däremot bör du inte sälja eller ge bort fåglar från en flock med känd mykoplasma.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om mykoplasma hos höns

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Mykoplasmos hos fjäderfä
Faktasida om de mykoplasmaarter som drabbar fjäderfä, symtombilden vid M. gallisepticum, anmälningsplikten utan krav på aktiv bekämpning och beskedet att svenska avelsflockar är fria medan hobbyflockar ofta bär bakterien.

SVA: Luftvägsinfektion (snuva/förkylning) hos fjäderfä
Översikt över smittämnen bakom luftvägssymtom hos höns, där mykoplasmer beskrivs som orsak till kronisk respiratorisk sjukdom, med symtom från näs- och ögonflöde till andningssvårigheter.

SVA: Kolibacillos hos fjäderfä
Beskriver E. coli-infektioner hos fjäderfä och anger att följdinfektioner är vanliga efter luftvägsinfektion med Mycoplasma gallisepticum och olika virus.

SVA: Smittskydd vid inköp av ägg och höns
Råd om karantän i minst fyra veckor, att köpa från så få ställen som möjligt, att undvika marknader och varför kläckägg innebär lägre smittrisk än vuxna fåglar.

Frosttåliga växter för vårplantering i kruka