Såkalender för svenska trädgårdar
En såkalender för Sverige utgår inte från nyår utan från den dag plantorna ska ut. Ta reda på när sista vårfrosten brukar komma där du bor, lägg till marginal för värmekrävande grödor och räkna bakåt det antal veckor varje gröda behöver inne. Med utplantering i början av juni betyder det selleri och petunia i mitten av mars, paprika och purjo i slutet av mars, tomat i mitten av april och gurka och squash i maj.
Den här sidan går igenom hur du räknar bakåt från frostdatumet, en tabell med vad som sås inne och ute från januari till oktober, varför källorna anger olika antal veckor och hur tiderna förskjuts mellan södra, mellersta och norra Sverige.
Fakta i korthet
- Grundregel
- Räkna bakåt från utplanteringsdatumet (Riksförbundet Svensk Trädgård, University of New Hampshire)
- Sista vårfrost
- Slutet av mars i sydvästra Skåne, maj–början av juni i stora delar av landet (SMHI)
- Längst tid inne
- Selleri, petunia, flitiga lisa: 10–12 veckor före utplantering (Koloniträdgårdsförbundet)
- Tomat
- 6–8 veckor före utplantering (Koloniträdgårdsförbundet, Odla.nu)
- Gurka och squash
- 3–5 veckor före utplantering (Koloniträdgårdsförbundet, Odla.nu, Runåbergs fröer)
- Bönor och gurka ute
- När jorden håller minst 10 °C, ofta mitten av juni (Koloniträdgårdsförbundet)
- Söder jämfört med resten
- Utplantering ungefär en vecka tidigare i sydligaste Sverige (Koloniträdgårdsförbundet)
- Vegetationsperiod
- Nästan åtta månader i sydvästra Skåne, cirka tre i fjällen (SMHI)
Räkna bakåt från sista frosten
Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver i sitt såschema hur du skriver upp förra årets sista vårfrost och första höstfrost som referens och sedan räknar baklänges för varje gröda: hur lång tid den behöver för att gro och växa till utplanteringsstorlek. University of New Hampshire Extension använder samma metod: utplantering den 27 maj ger tomatsådd mellan 1 och 15 april.
Att så tidigare för säkerhets skull fungerar inte: University of New Hampshire skriver att för tidigt sådda plantor sannolikt har dålig kvalitet vid utplanteringen, och Koloniträdgårdsförbundet att för lite ljus i kombination med värme ger långa, gängliga och bleka plantor. Behöver du så tidigt är Växtbelysning för sådder ofta skillnaden mellan en kompakt och en ranglig planta.
Gör så här
- Ta reda på ungefär när sista frostnatten brukar inträffa där du bor, gärna med egna anteckningar från förra året.
- Bestäm utplanteringsdatum. För värmekrävande grödor som bönor och gurka gäller det att jorden håller minst 10 °C.
- Leta upp antal veckor inne på fröpåsen eller i tabellen nedan.
- Dra veckorna från utplanteringsdatumet och skriv in sådatumet i en kalender.
- Räkna in en till två veckors avhärdning före utplanteringen.
Såkalender månad för månad
Tabellen utgår från Koloniträdgårdsförbundets såtabell med utplantering i början av juni, kompletterad med Odla.nu, Runåbergs fröer, Blomsterlandet, Impecta, Plantagen och Nelson Garden.
| Månad | Sås inne | Sås ute | Varför då |
|---|---|---|---|
| Januari | Chili, pelargon, kronärtskocka, jätteverbena | – | Lång utvecklingstid; behöver extra ljus |
| Februari | Chili och jätteverbena om de inte såtts än | Vintersådd av kylkrävande sommarblommor och perenner | Fröna ska vara på plats när värmen kommer |
| Mars | Mitten: selleri, petunia, flitiga lisa. Slutet: paprika, purjolök, aubergine, lobelia. Lök mars–april | – | 10–12 respektive 8–10 veckor före början av juni |
| April | Mitten: tomat, tagetes. Slutet: kål och majs; gurka allra sist | Spenat, rädisa, morot, dill, persilja, plocksallat, sockerärta – i första hand i söder | 6–8 och 4–6 veckor före utplantering; tåliga frön klarar 5–6 grader |
| Maj | Gurka, squash, pumpa, melon, sallat | Huvudmånaden: morot, betor, spenat, ärter, sallat, sommarblommor som zinnia och rosenskära | 3–4 veckor inne räcker; jorden har torkat upp |
| Juni | Småplantor i omgångar för senare utplantering | Bönor, squash, gurka; andra omgången morot och rödbeta för höst- och vinterskörd | Jorden når 10 °C, oftast kring mitten av juni |
| Juli | – | Rädisa, rucola, ärtor, bönor, asiatiska grönsaker, dill; perenner och tvååriga för nästa år | Snabba grödor fyller luckor efter skörd |
| Augusti | – | Rucola, pak choi, plocksallat, vintersallat, spenat, rädisa | Bara snabbväxande grödor hinner |
| September | – | Vintersallat hela månaden, spenat; rädisa i södra halvan av landet | Köldtåliga grödor för skörd till november–december |
| Oktober | Bladgrönt och ärtskott under växtlampa | Sen höstsådd före frosten: morot, palsternacka, persilja, dill; blåklint, vallmo, ringblomma | Fröna ligger vilande och gror tidigt nästa vår |
Januari till mars – de långsamma grödorna
Blomsterlandet räknar chili, pelargon, kronärtskocka och jätteverbena till januarisådden, eftersom de annars inte hinner utvecklas, och Impecta nämner chili och jätteverbena för januari–februari. Fönsterljuset är då för svagt, så plantorna blir rangliga och tunna utan lampa.
Ute är det vintersådd som gäller. Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver sådd i februari, när det är som kallast, av bland annat blåklint, sommarrudbeckia, lejongap och stäppsalvia. En del frön gror inte utan en kall period, och plantorna blir automatiskt avhärdade. Vilka ettåriga blommor som passar för direktsådd och vilka som behöver förodlas går Sommarblommor från frö igenom.
April till juni – huvudsäsongen
De flesta köksväxter förkultiveras bara 3–8 veckor. Koloniträdgårdsförbundet anger 6–8 veckor för tomat, 4–6 veckor för kål och majs och 3–4 veckor för gurka, squash, melon och sallat. Odla.nu anger 4–5 veckor för gurka och 3–4 för squash och pumpa, och Runåbergs fröer 4–5 veckor för gurka. Plantagen listar squash och pumpa för förodling redan i april, vilket passar växthus eller södra Sverige men ger för stora plantor till juni.
Direktsådden ute styrs av jorden. Enligt Koloniträdgårdsförbundet kan de flesta grönsaker sås så fort jorden kan bearbetas, men bönor, squash och gurka ska vänta tills jorden håller minst 10 °C, ofta mitten av juni. Plantagen nämner bönor redan i maj. Det är jordtemperaturen som avgör, och den kan nås i maj i ett varmt läge men först i juni i kall lerjord. Innan förodlade plantor sätts ut behöver de vänjas vid sol och vind, se Avhärda plantor.
Juli till september – eftersådd och höstsådd
Efter midsommar gäller grödor som hinner på kort tid. Plantagen listar för juli rädisa, rucola, ärtor, bönor och dill, plus perenner och tvååriga växter som blommar nästa år. I augusti återstår bladgrönt, spenat och rädisa. Nelson Garden anger vintersallat för direktsådd under hela september med skörd ända in i december, spenat för skörd i oktober och november och rädisa bara i södra halvan av landet. Mer om höstsådd finns i Vad kan man så i september?
I oktober sås det som ska gro först nästa vår. Plantagen nämner morot, palsternacka, persilja och dill, sådda innan frosten kommer, och blommor som blåklint och vallmo. I varmare zoner kan sådden enligt Plantagen behöva vänta till november–december, i norr går den redan i oktober.
Tips
Så sallat, rädisa, spenat och dill i små omgångar med några veckors mellanrum. Koloniträdgårdsförbundet rekommenderar det för att skörden ska räcka hela säsongen.
Så förskjuts tiden i söder, mellan och norr
SMHI definierar vegetationsperioden som den del av året då dygnsmedeltemperaturen ligger över 5 °C. Den varar nästan åtta månader i sydvästra Skåne och omkring tre månader på de högst belägna fjällstationerna. Enligt SMHI:s normalvärden för 1991–2020, som SVT redovisar, är frostnätterna i sydvästligaste Skåne i genomsnitt över i slutet av mars, i kustnära Götaland i april. För stora delar av landet kommer sista vårfrosten i maj eller början av juni, och i fjällens kallaste lägen först vid månadsskiftet juni–juli. Variationen mellan år är stor, och vegetationsperiodens längd avgör hur sent du kan så för höstskörd.
Ingen källa anger en fast förskjutning per växtzon. Koloniträdgårdsförbundet säger att utplanteringen sker någon vecka tidigare i sydligaste Sverige, att sådd ute i april främst går där och att maj är såmånaden i större delen av landet. Runåbergs fröer skriver att lök bara kan direktsås på friland i södra delarna av landet. Flytta därför hela tabellen efter ditt eget frostdatum: ligger det två veckor tidigare än början av juni, tidigarelägg allt två veckor, och tvärtom.
University of Minnesota Extension anger 5–6 veckor för tomat och 14–15 för lök och purjo, mot 6–8 för tomat och 8–12 för purjo hos Odla.nu. Veckorna är tumregler som beror på ljus, värme och plantstorlek.
Att tänka på
- Frostdatumet är en planeringspunkt. Det varierar mellan år, så ha fiberduk till hands de första nätterna.
- Tidigt kräver ljus. Sådd i januari och februari utan extra belysning ger lätt rangliga plantor.
- Jorden styr direktsådden. Värmekrävande grödor gror dåligt i kall jord, oavsett vad kalendern säger.
Vanliga frågor
När ska man så tomater inomhus?
Ungefär 6–8 veckor före utplantering enligt Koloniträdgårdsförbundet och Odla.nu. Med utplantering i början av juni blir det kring mitten av april, i södra Sverige någon vecka tidigare.
Vad kan man så i januari?
Växter med mycket lång utvecklingstid, som chili, pelargon, kronärtskocka och jätteverbena, enligt Blomsterlandet. De behöver extra belysning eftersom fönsterljuset är för svagt.
När kan man så direkt ute?
Så fort jorden torkat upp och kan bearbetas, för tåliga grödor som morot, spenat och ärter. Bönor, squash och gurka behöver minst 10 °C i jorden, ofta mitten av juni.
Hur vet jag när sista frosten kommer där jag bor?
SMHI:s normalvärden ger en riktning: slutet av mars i sydvästra Skåne och maj–början av juni för stora delar av landet. Egna anteckningar från tidigare år är ofta mer träffsäkra för den egna tomten.
Varför blir mina plantor långa och gängliga?
För lite ljus i kombination med hög temperatur, enligt Koloniträdgårdsförbundet. Ofta har fröna dessutom såtts för tidigt och stått för länge inne.
Läs vidare
- Vad kan man så i januari och februari?
- Förkultivering – så inne i februari till april
- Odla tomater – från frö till skörd
- Planera odlingsåret – fröinventering och odlingsplan i december
- Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Trädgården året runt, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.
Källor och vidare läsning