Spåra djur i snön med barn

De spår du oftast hittar i snön i en svensk villaträdgård kommer från hare, räv, katt, hund, ekorre, sork eller mus och fåglar, och i trädgårdar nära skog och åker även rådjur. Det går att skilja de flesta åt med tre frågor: hur stor är spårstämpeln, syns klor eller inte, och hur ligger stämplarna i förhållande till varandra – parvis i hopp, på en rak linje eller i ett slingrande mönster.

Den här sidan går igenom hur spåren från de vanligaste trädgårdsdjuren ser ut, hur du skiljer hund från räv och katt, vad gångarterna berättar, hur spåren hänger ihop med gnagskador på unga träd och hur du med barn fotograferar, mäter och gjuter av spår och för en enkel spårdagbok under december och januari.

Det här behöver du

• Tumstock, linjal eller måttband – inte handen eller foten som skala
• Mobilkamera
• Anteckningsbok och penna, gärna i en plastficka
• Utskrivna spårbilder, till exempel Naturhistoriska riksmuseets spårbingo
• För avgjutning: gips, vatten, en sprayflaska, en kartongring och en påse att blanda i

Vilka djur lämnar spår i trädgården – och hur ser de ut?

Måtten nedan gäller en enskild spårstämpel och kommer främst från Naturhistoriska riksmuseets spårbingo för barn. Där två mått anges är det fram- respektive bakfot.

Källorna mäter olika: Skogen i skolan anger ekorrens bakfot till 3–4 cm och framfot till 2–3 cm, något mindre än riksmuseets mått. Töväder får dessutom stämpeln att smälta ut och se större ut, enligt Länsstyrelsen i Västerbotten. Mät därför flera skarpa stämplar.

Skogshare och fälthare går inte att skilja på spåren med hjälp av källorna ovan. Enligt Svenska Jägareförbundet är skogsharen ovanlig i söder och fältharen ovanlig i norr. Skogsharen blir vit på vintern, fältharen är brun året om, så ser ni själva haren avgör pälsen.

Skata och koltrast är svåra att skilja på spåren, skriver riksmuseet, som föreslår att ni först ser fågeln och sedan tittar på spåren.

Hur skiljer man hundspår från rävspår och kattspår?

Klorna är det första att titta efter. Katter drar in klorna när de går, så kattspår visar fyra tår utan klor, enligt The Woodland Trust i Storbritannien. Utah State University Extension använder samma kännetecken: syns klor är det sannolikt ett hunddjur. Klorna skiljer däremot inte hund från räv, eftersom klor kan synas även i rävspår.

För hund mot räv är formen och linjen viktigare. The Woodland Trust beskriver rävens stämpel som smalare med tårna tätare ihop, vilket ger en rombform, medan hundens stämpel är något rundare. En större stämpel talar för hund. Räven, och många katter, lämnar en rak linje av stämplar eftersom bakfoten sätts i framfotens avtryck. Hundar rör sig mycket mer oregelbundet. Länsstyrelsen gör samma iakttagelse om varg och hund. Följ därför spåret en bit och se om det går rakt eller slingrar.

Räven följer på vintern gärna gamla spår och skidspår för att spara energi, enligt Skogen i skolan, så rävspår kan blandas med hundspår längs upptrampade stigar.

Gångarter – vad mönstret berättar

Hur stämplarna ligger visar hur djuret rörde sig, och det är ofta lättare för barn att se än detaljerna i en enskild stämpel.

• Hopp. Hare, ekorre och möss hoppar. Framfötterna landar först och de större bakfötterna svingas fram framför dem, beskriver Utah State University Extension. Därför ligger de stora bakfotsstämplarna längst fram i varje grupp. Ekorrens hoppgrupper ligger enligt Skogen i skolan cirka 30–50 cm isär.
• Trav. Räven travar och sätter bakfoten i framfotens spår, enligt Skogen i skolan. Det blir en rak rad av enkla stämplar.
• Gång. Rådjur och katter går i ett jämnt, regelbundet mönster, på samma sätt som människor, enligt Utah State University Extension.
• Fåglar som hoppar eller går. Audubon beskriver att små tättingar hoppar med fötterna bredvid varandra och lämnar parvisa stämplar, medan hönsfåglar och duvor går och lämnar enkla stämplar med jämna mellanrum.

Spåren och trädgården – gnag och bete

Spåren i snön är ofta förklaringen till skador som upptäcks på våren. Den brittiska skogsmyndigheten Forestry Commission beskriver hur skadorna skiljer sig åt:

• Hare betar och gnager bark upp till cirka 70 cm, högre när snön ligger djup. Kvistarna är avbitna med rena, sneda snitt.
• Åkersork gnager nära marken, vanligen under 20 cm, i korta oregelbundna remsor med tandmärken på cirka 1 mm. Risken är störst på vintern.
• Skogssork klättrar och kan skada träd från 20 cm och uppåt.
• Hjortdjur, som rådjur, lämnar trasiga, slitna kvistspetsar, till skillnad från harens rena snitt.

Hittar ni harspår som går fram och tillbaka mellan unga fruktträd, eller små sorkgångar och svansstreck vid stammarna när snön sjunker undan, är det en signal att kontrollera stamskydden. Hur du skyddar träden står i Skydda unga träd mot sork och hare.

Fotografera, gjut av och för spårdagbok

Lägg måttbandet bredvid stämpeln och fotografera rakt uppifrån. Ta en bild till på flera stämplar i rad, så att mönstret syns. Länsstyrelsen rekommenderar måttband som skala – tändsticksaskar och snusdosor varierar i storlek, och händer och fötter skiljer sig mellan människor. Leta efter hela stämplar, eftersom ett djur som halkat lämnar större avtryck.

Gipsavgjutning i snö fungerar men kräver förberedelse. Nova Scotia Museum beskriver två metoder: i blöt snö strör du först torrt gips i spåret och låter det stelna, i torr pudersnö sprayar du spåret med vatten och låter det frysa. Därefter fylls spåret försiktigt med gipsblandning. University of Wisconsin 4-H beskriver att en kartongring trycks ner runt spåret som form. Uppgifterna om tid skiljer sig åt: 4-H anger att gipset stelnar på 15–25 minuter och är skört i ett par timmar, medan Nova Scotia Museum skriver att det tar flera dagar innan gipset härdat och torkat helt. Skillnaden gäller när gipset går att lyfta respektive när det är helt torrt, så låt avgjutningen torka i flera dagar inne. Barnen ska inte röra blandningen, eftersom den kan svida och irritera ögonen, enligt 4-H.

En spårdagbok behöver inte vara mer än datum, väder, hur gammal snön var, vilket djur ni tror det var och varför, samt fotonumret. Efter några veckor syns vilka djur som återkommer och var de rör sig.

Att tänka på

• Leta i kallt väder kort efter snöfall. Töväder gör stämplarna större och otydligare, och lös snö blåser lätt igen, enligt Länsstyrelsen.
• Mät flera stämplar. En enskild stämpel kan vara utsmält eller halkad. Mönstret säger ofta mer än storleken.
• Klor skiljer katt från hund, inte hund från räv. Där avgör formen och om spåret går rakt.
• Gips är inte leksaksmaterial. En vuxen blandar, barnen fyller med sked och rör inte massan med händerna.
• Stör inte djuren. Följ spåren i efterhand i stället för att leta upp djuren. Skogen i skolan beskriver hur djup snö gör det svårt för rådjuret att ta sig fram och hitta mat.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Skydda unga träd mot sork och hare
• Mata fåglar på vintern – mat, placering och hygien
• Bygga igelkottsbo och lämna en lövhög
• Bygga fågelholk med barn
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Odla med barn, Trädgårdsbiblioteket.

Källor och vidare läsning

• Naturhistoriska riksmuseet – Artbingo: Spår i snö, artfakta
• Länsstyrelsen Västerbotten – Rovdjursspår i snö
• The Woodland Trust – Animal tracks in snow: print identification
• Forestry Commission – Small mammals and domestic grazing species damage to trees