Växtsätt hos tomater

Det finns i grunden två växtsätt hos tomater: determinata och indeterminata. En determinat planta – på svenska busktomat – avslutar sina skott med en blomklase och slutar då växa på höjden. En indeterminat planta – högväxande tomat – har obegränsad topptillväxt och fortsätter så länge den får värme och näring. Däremellan ligger en mellangrupp, semideterminata, som svenska fröfirmor i praktiken kallar halvhög busktomat. Nästan all skötsel följer av vilken av dem du har: uppbindning, tjuvning, krukstorlek och när skörden kommer.

Sidan går igenom vad orden betyder och vad som står på fröpåsen, hur du ser växtsättet på plantan, vad det kräver i uppbindning, tjuvning och toppning, hur skördefönstret skiljer sig åt, och hur du väljer efter var plantan ska stå – kruka, pallkrage, friland eller växthus.

Vad betyder determinat och indeterminat på fröpåsen?

Orden beskriver om plantans tillväxtpunkt är bestämd eller obestämd. Hos en determinat sort slutar skottet med en blomställning i stället för med ett nytt bladskott, och då är plantan färdigbyggd. Odla.nu formulerar det som att busktomater avslutar längdtillväxten med en blomklase. Impecta beskriver samma sak från andra hållet: de höga sorterna har kvar sin vilda växtform och bildar långa lianer med obegränsad topptillväxt, vilket är skälet till att de behöver stöd.

De latinska formerna av orden trycks sällan på svenska fröpåsar. Wexthusets tomatväljare sorterar i stället sorterna som ampeltomat, busktomat, dvärgbusktomat, halvhög busktomat, högväxande, tidig busktomat och vildtomat. Det är den indelningen du möter i handeln, och den blandar växtsätt med användning. Ampeltomat är enligt både Impecta och Blomsterlandet ingen egen kategori utan en busktomat med hängande grenar, och dvärgbusktomaten en busktomat i miniformat.

Så ser du växtsättet på plantan

Titta på toppen, inte på höjden. Sitter det ytterst på skottet en blomklase utan något bladskott ovanför är plantan determinat – tillväxten är avslutad där. Fortsätter stammen förbi blomklasen med nya blad är den indeterminat. Detsamma gäller sidoskotten: hos busktomaten slutar också sidoskottens tillväxt oftast med en blomställning, skriver Impecta, vilket är skälet till att de inte ska tjuvas.

Skillnaden syns först vid blomningen; småplantor ser likadana ut oavsett växtsätt, så där får du lita på sortuppgiften. Två fall lurar ögat: en toppad högväxande planta slutar också i en kapad topp, och en kraftig halvhög busktomat kan bli lika stor som en klen högväxande sort. Höjden avgör alltså ingenting.

Uppbindning – vem behöver stöd och vem klarar sig själv

Runåbergs fröer är kortfattade om de högväxande: de måste normalt bindas upp och tjuvas. Wexthuset anger hur – mot snöre, spiral eller kraftig käpp. En planta som kan bli flera meter bär inte sin egen frukt, och en avbruten huvudstam går inte att laga.

För busktomater säger källorna först nej och sedan nästan ja, och det är värt att förstå varför. Runåbergs skriver att de är låga till halvhöga och brukar inte bindas upp eller tjuvas, men lägger direkt till att de ibland är så starkväxande att de både behöver stöd för att hålla frukten över marken och bli befriade från en del grenar för att släppa in ljus och luft i busken. Wexthuset uttrycker det som att busktomater kan behöva lätt stöd vid tung frukt. Motsättningen är skenbar: huvudregeln handlar om plantans konstruktion, undantaget om fruktvikten. En busktomat som ligger ner i blöt jord får ruttnande frukt oavsett vad regeln säger.

Tjuvning och toppning

Tjuvning är att nypa bort sidoskotten som växer ut mellan stam och bladskaft. Odla.nu är tydlig med gränsdragningen: det är främst högväxande sorter, indeterminata, som ska tjuvas, medan busktomater och ampeltomater inte ska tjuvas. Impecta ger det bästa skälet – busktomater, dvärgtomater och de flesta ampeltomater är så kompakta att även sidoskotten hinner blomma och ge frukt. Tjuvar du en busktomat klipper du alltså bort skörden.

Nyp av sidoskotten när de är omkring 5 cm långa enligt Odla.nu, 5–7 cm enligt Granngården, och gå över plantorna ungefär varje vecka. Runåbergs nyanserar syftet: att tjuva är inte nödvändigt för att få fin frukt, men utan tjuvning blir plantan alldeles för omfångsrik, tät och buskig för att passa i odlingen. Tjuvning handlar alltså lika mycket om plats, ljus och luft som om fruktstorlek.

Toppning är att kapa huvudskottet och är bara aktuellt på indeterminata plantor – de determinata toppar sig själva. Odla.nu anger att avsluta huvudskottet ovanför femte till sjätte blomklasen för att koncentrera mognaden, särskilt sent på säsongen. Granngården beskriver samma åtgärd i slutet av säsongen: klipp av huvudstammen så att plantan mognar det som redan sitter i stället för att sätta nya blommor som ändå inte hinner.

Skördefönstret skiljer sig mer än höjden

Determinata sorter slutar växa när de satt en viss mängd blomklasar, skriver Wexthuset; Granngården formulerar det som att de slutar växa naturligt efter ett visst antal klasar. Följden är att skörden kommer samlat under en kortare period. Indeterminata plantor ger enligt Wexthuset ofta skörd under lång tid, eftersom nya klasar sätts så länge toppen växer.

Det är ingen kvalitetsskillnad utan en planeringsfråga. Ska du safta eller koka sås är ett samlat skördefönster en fördel; vill du plocka ett par tomater till maten varje kväll i tre månader är det motsatsen du vill ha. I zon 4 väger det samlade fönstret dessutom tyngre på friland – blir hösten kall hinner busktomaten bli färdig, medan den högväxande plantans övre klasar fortfarande är gröna.

Välj växtsätt efter plats: kruka, pallkrage, friland eller växthus

Wexthusets rekommendationer per plats är raka: i kruka och på balkong passar busktomater och ampeltomater, i växthus högväxande, på friland busktomater eller tidiga sorter. Jordvolymen följer växtsättet – busktomat minst 10–15 liter per planta, högväxande minst 20–30 liter, och 30–40 liter jord per planta i säck eller pallkrage.

Källorna säger emot varandra om busktomater i växthus. Blomsterlandet skriver att man i ett växthus kan odla alla tomatsorter, medan Runåbergs menar att det kan bli för varmt för busktomaterna, som då blir gängliga och ger mager skörd. Båda kan stämma: det fungerar, men det är ett dåligt utnyttjande av växthusets värme och takhöjd. Bland busktomaterna finns enligt Runåbergs de tidigaste och tåligaste sorterna, oftast ämnade för friland – de behöver inte platsen under glas, medan de senare högväxande sorterna gör det för att alls hinna mogna i vårt klimat.

Zonangivelser gäller växter i jorden. I kruka svänger både värme och vattentillgång snabbare, och just tomater straffar ojämn vattning hårt – ett större kärl är därför den enklaste försäkringen. Hela kedjan från sådd till skörd tas upp i Odla tomater – från frö till skörd.

Att tänka på

• Läs sortbeskrivningen före fröpåsens bild. Växtsättet avgör krukstorlek, stöd och skötsel, och det går inte att se på en småplanta.
• Tjuva aldrig en busktomat. Skörden sitter på sidoskotten, som hinner blomma och ge frukt just för att plantan är kompakt.
• Stöd handlar om fruktvikt, inte om kategori. Även en busktomat kan behöva en käpp när klasarna blir tunga och riskerar att ligga i jorden.
• Matcha skördefönstret mot vad du ska göra med tomaterna. Samlad skörd till förvaring, utdragen skörd till löpande hushåll.
• Toppa bara högväxande sorter. Determinata plantor avslutar sig själva och blir bara mindre av att kapas.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Odla tomater – från frö till skörd – hela kedjan från sådd och ljus till vattning, näring och eftermognad.
• Förkultivering – så inne i februari till april – den varma förkulturen som tomatplantan börjar i.
• Köksträdgård & bär – översikten över grönsaker och bär.
• Skötsel, jord & beskärning – jord, näring och beskärning i större sammanhang.
• Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Trädgårdsbiblioteket och Trädgården året runt.

Källor och vidare läsning

• Wexthuset – Olika växtsätt hos tomater
• Runåbergs fröer – Busktomat
• Odla.nu – Tjuva tomater rätt
• Impecta – Guide för vilka sorter som behöver tjuvas