Röda hönskvalster (blodkvalster) hos höns – symtom, upptäckt och bekämpning

Röda hönskvalster är en av de vanligaste och mest besvärliga parasiterna hos svenska hobbyhöns. Kvalstret lever inte på hönan utan i själva hönshuset, och kommer bara fram nattetid för att suga blod. Det gör att ett angrepp ofta hinner bli stort innan man förstår vad som pågår. Med regelbunden kontroll och rätt åtgärder går det däremot att hålla nere antalet till en nivå där varken hönsen eller du påverkas.

Parasiten heter Dermanyssus gallinae och kallas även blodsugande hönskvalster. Den är som mest aktiv under sensommar och höst, eftersom värme och fukt gynnar dess förökning. Angrepp kan dock förekomma året runt.

Så känner du igen ett angrepp

Eftersom kvalstren gömmer sig på dagen är det symtomen och spåren i hönshuset som avslöjar dem. Vanliga tecken är:

• Hönsen är oroliga, klår sig och verkar ha störd vila – de kan bli ovilliga att gå in i hönshuset eller till värpredet på kvällen.
• Minskad äggproduktion, och ibland små röda prickar på äggskalen. Prickarna uppstår när ägget rullat över blodfyllda kvalster på inredningen.
• Ruvande höns kan bli hårt angripna oavsett tid på dygnet, och ruvlusten kan minska.
• Blekhet i kam och slör vid kraftiga, långvariga angrepp – ett tecken på blodbrist.

Ett enkelt sätt att kontrollera är att stryka med fuktigt hushållspapper under sittpinnar och på andra misstänkta ställen. Om pappret färgas brunrött av levrat blod är det ett tecken på röda hönskvalster. Vid kraftiga angrepp kan man se ansamlingar av kvalster med blotta ögat på inredningen. Man kan också sätta upp så kallade kvalsterfällor – bitar av wellpapp – på inredningen där hönsen inte kommer åt dem. Efter ett par dygn läggs fällan i en fryspåse i frysen minst ett dygn så att kvalstren dör, varefter man kan se kvalster och ägg i wellpappens kanaler. Fällorna är också ett bra sätt att följa hur bekämpningen fungerar över tid.

Livscykel och spridning

Efter ett blodmål lägger honkvalstret ägg i hönshuset. Ur äggen kläcks larver som utvecklas via nymfstadier till vuxna, könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar ungefär en vecka eller mer och går snabbare i värme och fukt – därför kan ett litet problem växa fort under sommaren. En viktig del av utmaningen är att kvalstret kan överleva flera månader utan värddjur, djupt nere i springor och vrår.

Röda hönskvalster följer lätt med när man köper in nya fåglar, men kan även spridas indirekt via utrustning och material, och i viss mån av vilda fåglar, till exempel från fågelbon på utsidan av hönshuset. Att ha en genomtänkt rutin vid inköp av nya höns är därför en av de viktigaste förebyggande åtgärderna.

Konsekvenser för hönsen – och för dig

Vid lindriga angrepp märks framför allt oro och störd vila. Blir antalet kvalster högt kan hönsen drabbas av blodbrist och sjunkande äggproduktion, och dödsfall förekommer – särskilt under sensommar och tidig höst. Vid massförekomst kan höns till och med dö av akut cirkulationssvikt till följd av blodbrist, vilket kan ge intryck av ett plötsligt "utbrott" av dödsfall i flocken.

Kvalstret kan sannolikt även sprida vissa mikroorganismer, exempelvis salmonellabakterier, poxvirus och rödsjukebakterier. Människor och andra däggdjur kan angripas tillfälligt och får då klåda, irritation och utslag. Kvalster kan följa med in i bostaden via kläder, men kan bara etablera sig permanent inomhus om de har tillgång till fågelblod – åtgärda därför alltid källan i hönshuset först. En särskild varning: hästar är mycket känsliga för röda hönskvalster och drabbas av svår klåda, så höns och hästar bör inte hållas i samma byggnad.

Förebyggande och bekämpning

Röda hönskvalster kan vara svåra att bli helt av med, men med relativt enkla åtgärder går det att pressa ner antalet till en nivå där varken fåglar eller människor påverkas negativt. Tyngdpunkten ligger på mekanisk bekämpning i hönshuset. Flera metoder kombineras med fördel, och insatserna behöver ofta upprepas.

• Rengöring först. Det viktigaste steget är noggrann rengöring med tvättlösning, till exempel såpa eller diskmedel, vilket effektivt minskar antalet kvalster. Därefter kan man högtryckstvätta, dammsuga och måla insidan med täckande färg för att stänga springor.
• Hantera dammsugarpåsen rätt. Lägg påsen i frysen ett dygn innan den kastas, så att kvalstren dör.
• Temperatur. Kvalstren dör av både hög värme (cirka 60 °C) och frysning, men en tillfällig exponering räcker inte eftersom de sitter skyddade djupt i springor.
• Kiselgur (kiselbaserade produkter) har god effekt och kan användas i sandbad och på inredningen. Även kalkning kan sannolikt ha viss effekt.
• Kvalsterfällor och rovkvalster. Fällor kan fånga in parasiten, och rovkvalster som angriper röda hönskvalster uppges ha viss effekt.

Ett väl fungerande sandbad, torr och ren miljö samt genomtänkt inredning som är lätt att rengöra gör hönshuset mindre attraktivt för kvalster från början. Läs mer om detta i vår guide om skötsel och miljö och i vanliga misstag som ny hönsägare.

När bör veterinär kontaktas?

Det finns ett receptbelagt läkemedel mot hönskvalster som kan ges via dricksvattnet, och en veterinär kan ge rådgivning om bekämpning i det enskilda fallet. Kontakta veterinär om du ser tecken på blodbrist (blek kam och slör), om hönsen tappar kraftigt i kondition eller äggproduktion, eller om angreppet inte går att få bukt med trots upprepade mekaniska åtgärder. Vid oväntade dödsfall i flocken under sensommar och höst är röda hönskvalster en möjlig orsak som är värd att utreda.

Vanliga frågor

Var lever röda hönskvalster – på hönan eller i hönshuset?
Framför allt i hönshuset. De sitter bara tillfälligt på fåglarna, oftast nattetid, för att suga blod. Därför letar man efter dem i springor, under sittpinnar och i värpreden, inte i fjäderdräkten.

Kan röda hönskvalster bita människor?
Ja, tillfälligt. De kan orsaka klåda, irritation och utslag, men kan bara etablera sig permanent inomhus om de har tillgång till fågelblod. Åtgärda alltid källan i hönshuset.

När är risken som störst?
Under sensommar och höst, eftersom värme och fukt gynnar kvalstrets förökning. Angrepp kan dock förekomma året runt.

Går de att bli helt av med?
Det är svårt att helt eliminera dem eftersom de överlever länge utan värddjur. Målet är i praktiken att hålla antalet så lågt att varken höns eller människor påverkas negativt, vilket kräver upprepade åtgärder.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Om du vill läsa vidare inom samma område kan du ta del av kunskapshubben om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar artiklar om parasiter, smitta, beteende och skötsel. Du hittar även vår kompletta nybörjarguide om du är ny som hönsägare.

Källor och vidare läsning om röda hönskvalster

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Röda hönskvalster hos fjäderfä
SVA:s samlade faktablad om Dermanyssus gallinae – utseende, livscykel, symtom, spridning, påverkan på fåglar och människor samt mekanisk och kemisk bekämpning.

SVA: Rödsjuka hos fjäderfä
Beskriver hur det röda hönskvalstret misstänks kunna bära och sprida rödsjukebakterier inom och mellan flockar – bakgrund till varför kvalsterbekämpning även är en smittskyddsfråga.

Läkemedelsverket
Myndigheten som ansvarar för behandlingsrekommendationer och godkännande av läkemedel, inklusive de receptbelagda preparat som kan användas mot hönskvalster efter veterinärkontakt.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Epsilon Open Archive
SLU:s öppna arkiv med examens- och forskningsarbeten om bland annat förekomst av röda hönskvalster i svenska värphönsflockar.