Päron 'Gieser Wildeman'
'Gieser Wildeman' är ett nederländskt kokpäron, en så kallad stoofpeer, som är hårt vid skörd, inte äts rått och blir rött när det kokas länge. Wageningen University & Research beskriver sorten i sitt pomologiska bibliotek som en förstklassig frukt för köket, med plockning i slutet av oktober och mognad från december till mars. Frukten håller länge, men källorna anger olika långa säsonger. Någon svensk växtzon har inte gått att belägga, och ingen svensk källa om sorten har gått att hitta, vilket tyder på att sorten är ovanlig här.
Den här sidan går igenom sortens ursprung, varför frukten kokas i stället för att ätas färsk, vad som får köttet att bli rött, hur länge frukten kan lagras, vad som är känt om härdighet och pollinering och vilka sjukdomar sorten är känslig för. Sist finns ett avsnitt om giftighet för människor och djur.
Fakta i korthet
- Latinskt namn
- Pyrus communis 'Gieser Wildeman'
- Växttyp
- Lövfällande fruktträd, kokpäron
- Härdighet
- Ingen svensk zon i svenska källor. RHS: H6 (−20 till −15 °C)
- Växtläge
- Full sol, skyddat; RHS anger söder- eller västerläge
- Höjd
- 4–8 meter enligt RHS; grundstammen avgör storleken
- Blomning
- Medeltidig–tidig (middenvroeg) enligt nederländsk sortbeskrivning
- Skörd och användning
- Plockas i slutet av oktober i Nederländerna, används från november–december och in i vintern
- Pollinering
- Ingen pollineringsgrupp hos RHS; en nederländsk sortlista anger självbestövande
Ett gammalt kokpäron från floderna kring Gorinchem
Det äldre nederländska pomologiska verket Flora en Pomona, som Wageningen University & Research har digitaliserat, skriver att päronet hittades i Nederländerna, troligen som fröplanta på en gård eller i en trädgård nära Gorinchem. Namnet kommer från Giesen, en liten flod i området, och sorten var länge känd i byarna längs Merwede innan plantskolan van der Willik en Zonen i Boskoop spred den i handeln. Den har också kallats Wildemanspeer och Agaatpeer. Den andra nederländska sortbeskrivningen i samma bibliotek anger att ursprunget är okänt men troligen nederländskt.
Sorten har haft en stor plats i nederländsk odling. Nederländska pomologiska föreningens tidskrift Pomospost skriver att 'Gieser Wildeman' 1946 var en av de fyra mest odlade kokpäronsorterna i landet. Frukten är medelstor, päronformad och till stor del täckt av brunt korkskikt, med brunaktig ton på solsidan. Köttet är vitt, fast och sött.
Varför frukten kokas i stället för att ätas färsk
Flora en Pomona skriver rakt ut att dessa päron inte äts råa. Handelstidningen FreshPlaza beskriver det råa köttet som blekt och grovt och skriver att frukten inte passar som färskt päron om den inte har fått mogna mycket länge. Det är just fastheten som gör sorten användbar i köket: den nederländska sortbeskrivningen noterar att frukten håller formen vid kokning.
När frukten kokas länge blir köttet rött. Flora en Pomona beskriver köttet som högrött efter kokning, RHS skriver att det blir rosa, och FreshPlaza att frukten blir rödare ju längre den kokar och att vin ofta fördjupar färgen. Skillnaden mellan rött och rosa beror sannolikt på koktid och tillsatser, men ingen av de hämtade källorna förklarar den kemiska orsaken till färgförändringen. RHS beskriver samma rosa färg hos det engelska kokpäronet 'Catillac'.
Tips
Ge kokpäronen tid. Enligt FreshPlaza blir frukten rödare ju längre den kokar, och vin i kokspadet fördjupar färgen ytterligare.
Lagring – källorna anger olika långa säsonger
Alla nederländska källor är överens om att frukten håller länge, men de anger olika perioder. Den ena sortbeskrivningen hos Wageningen anger plockning i slutet av oktober och mognad december–mars. En annan sortbeskrivning i samma bibliotek anger användningstiden november–januari. Flora en Pomona skriver att frukten håller hela vintern, ända till maj. Skillnaderna kan bero på att texterna är skrivna vid olika tider och med olika lagringsmetoder, men det framgår inte av källorna. FreshPlaza anger att försäljningen pågår från oktober till slutet av december, och att efterfrågan sjunker kraftigt i januari.
För hemmabruk anger University of Nebraska att omogna päron utan skador kan lagras vid cirka −1,7 till −0,6 °C och 90 procents luftfuktighet i ungefär två till fyra månader. RHS rekommenderar att omogna päron förvaras svalt och mörkt på ribbade lådor där frukterna inte rör varandra.
Gör så här
- Plocka frukten när den är fullt utvuxen, i Nederländerna i slutet av oktober.
- Sortera bort frukt med skador eller tryckmärken, eftersom University of Nebraska bara rekommenderar felfria päron för lagring.
- Lägg frukterna i ett lager på ribbade lådor så att de inte rör vid varandra, som RHS rekommenderar.
- Förvara lådorna svalt och mörkt, till exempel i ett garage eller en jordkällare.
- Gå igenom lådorna regelbundet och ta bort frukt som börjar ruttna.
Härdighet och läge
Ingen svensk källa som gått att hitta anger en växtzon för 'Gieser Wildeman'. RHS klassar sorten som H6, härdig i hela Storbritannien och norra Europa ned till −20 till −15 °C. SLU skriver allmänt att päron odlas mest i södra Sverige men att ett begränsat antal sorter lyckas i zon 3 och 4. Vilka sorter det gäller framgår inte.
Två omständigheter talar för att sorten behöver ett gynnsamt läge. Plockningen sker sent, i slutet av oktober i Nederländerna, och ingen källa anger hur sorten mognar i ett kortare svenskt klimat. Den nederländska sortbeskrivningen skriver dessutom att trädet vill ha ett skyddat läge, annars utvecklas frukten inte fullt och faller av i blåst. RHS anger full sol och skyddat läge mot söder eller väster. Uppgifterna gäller träd i marken.
Trädet växer kraftigt och bildar en hög, bred krona. Flora en Pomona rekommenderar det som högstam och halvstam, medan RHS anger att trädet behöver regelbunden beskärning.
Pollinering
Här säger källorna olika saker eller ingenting. RHS anger ingen pollineringsgrupp för 'Gieser Wildeman'. Den nederländska sortbeskrivningen anger att blomningen är medeltidig till tidig. En sortlista från den nederländska trädgården De Kruidhof markerar sorten som självbestövande. RHS skriver samtidigt att päron i allmänhet ger bäst skörd med en annan sort som blommar samtidigt, och North Carolina State University skriver att fruktsättningen blir bäst när två eller fler sorter planteras tillsammans.
Det säkraste är därför att plantera en pollinatör även om sorten kan sätta frukt själv. Mer om hur blomningstider och avstånd påverkar finns i Pollinering av äpple och päron. Det tidiga sommarpäronet Päron 'Clapp's Favorite' har RHS pollineringsgrupp 4, men ingen källa anger om det blommar samtidigt med 'Gieser Wildeman'.
Sjukdomar och giftighet
Den nederländska sortbeskrivningen anger att sorten är känslig för skorv och att äldre träd ofta tynar och ger mycket små frukter om de inte beskärs kraftigt. RHS listar päronbladgallkvalster, päronmygga, brunröta på frukten, päronrost och päronskorv. Om rötor och kräfta på fruktträd finns mer i Fruktträdskräfta och monilia – bruna blad som sitter kvar.
Fruktköttet är mat. Kärnorna innehåller amygdalin: en studie i Food Chemistry från 2014 fann 0,1–17,5 milligram per gram i frön från rosväxtfamiljen, dit päron hör, och en översiktsartikel i Molecules från 2021 förklarar att vätecyanid frigörs när växtvävnaden krossas. Ingen av källorna anger hur många päronkärnor som skulle ge besvär. Giftinformationscentralens post för apel anger att det är ofarligt om ett litet barn smakat på frukterna; en sida om päron gick inte att hämta. Höns och kaniner nämns inte i någon av de hämtade källorna för päron.
Att tänka på
- Ät inte frukten rå. Sorten är ett kokpäron och köttet är hårt och grovt utan lång eftermognad.
- Räkna med sen skörd. I Nederländerna plockas frukten i slutet av oktober, och svenska uppgifter saknas.
- Välj ett skyddat läge. Frukten utvecklas sämre och faller av i blåsiga lägen.
- Plantera gärna en pollinatör. Källorna är oeniga om hur väl sorten pollinerar sig själv.
- Beskär regelbundet. Äldre träd ger små frukter om de inte hålls i växt.
Vanliga frågor
Vad är ett stoofpeer?
Ett nederländskt kokpäron, alltså en sort som är för hård och grov för att ätas färsk men som håller formen vid långkok. 'Gieser Wildeman' var 1946 en av de fyra mest odlade sorterna i Nederländerna.
Varför blir kokpäron röda?
Köttet hos 'Gieser Wildeman' blir rött eller rosa när det kokas länge, och vin fördjupar färgen. De hämtade källorna beskriver färgförändringen men förklarar inte den kemiska orsaken.
Hur länge kan man lagra Gieser Wildeman?
Från skörd i slutet av oktober och in i vintern. Nederländska källor anger allt från januari till maj som slut på säsongen.
Är Gieser Wildeman självfertil?
En nederländsk sortlista anger att sorten är självbestövande, men RHS anger ingen pollineringsgrupp. Plantera en annan päronsort i närheten för säkrare skörd.
Vilken zon klarar Gieser Wildeman?
Ingen svensk zon har gått att belägga. RHS klassar sorten som H6, härdig ned till −20 till −15 °C.
Läs vidare
- Pollinering av äpple och päron
- Päron 'Doyenné du Comice'
- Päron 'Clapp's Favorite'
- Beskära fruktträd på vintern
- Här på Örnäs: Örnäs trädgårdsbank, Köksträdgård & bär, Trädgårdsbiblioteket.
Källor och vidare läsning