Leghorn

Leghorn, i Sverige ofta kallad italienare, är världens kanske mest kända värphöna. Om du någonsin sett en klassisk vit höna med stor röd kam framför dig – tänk seriefiguren Foghorn Leghorn – så är det just den här rasen. Här hemma är Leghorn hönan jag tänker på när någon vill ha maximalt med ägg av en spänstig, aktiv och lättfödd höna.

Det här är en effektiv, temperamentsfull och pigg ras som inte passar alla, men som för rätt person är oslagbar när det gäller äggproduktion. Nästan alla moderna vita värphybrider har Leghorn i sina anor.

Ursprung och bakgrund

Leghorn har sitt ursprung i Italien, i trakterna kring hamnstaden Livorno (på engelska "Leghorn"), varifrån den exporterades under 1800-talet. I USA och England förädlades rasen vidare till den högproduktiva värphöna vi känner idag. Den blev snabbt ryggraden i den kommersiella äggproduktionen tack vare sin enastående förmåga att lägga vita ägg.

Idag finns Leghorn i många färgvarianter, men den vita är överlägset vanligast och mest känd.

Utseende och rasprägel

Leghorn är en slank, spänstig och elegant höna av lätt typ. Den mest utmärkande detaljen är den stora kammen, som hos hönorna ofta viker sig charmigt åt sidan.

• Slank, lätt och spänstig kropp
• Stor, enkel kam – hos hönor ofta hängande åt sidan (rosenkam förekommer)
• Vit är vanligast, men finns i flera färger
• Vita örsnibbar och gula ben
• Alert, vaket och livligt intryck

Temperament och beteende

Leghorn är aktiv, alert och temperamentsfull. Den är en utmärkt fodersökare och en skicklig flygare, som gärna tar sig över låga staket om den får chansen. Rasen kan vara lite skygg och nervös och blir sällan lika tam och kelig som exempelvis en Orpington eller Sussex. Den är däremot pigg, härdig och otroligt effektiv – en riktig arbetsmyra.

Äggproduktion och användning

Detta är Leghornens paradgren. Rasen lägger runt 250–300 vita ägg per år och hör till de absolut mest produktiva raserna som finns. Den börjar värpa tidigt, är sällan ruvsjuk och håller igång produktionen effektivt. Som köttras har den däremot litet värde – det är renodlad äggproduktion som gäller.

Skötsel och praktiska egenskaper

Leghorn är härdig och lättfödd, och dess effektiva ämnesomsättning gör att den lägger många ägg på förhållandevis lite foder. Den klarar svenskt klimat bra, men den stora kammen är känslig för frost och kan behöva skyddas vid riktigt sträng kyla. Eftersom den är en skicklig flygare kan den behöva en högre inhägnad eller vingklippning om den ska hållas inom ett område.

Rasen är i regel inte ruvbenägen, så vill man ha kycklingar får man oftast använda ruvmaskin eller en annan hönas hjälp.

För vem passar rasen?

• Den som vill ha maximal äggproduktion av vita ägg
• Den som uppskattar en aktiv och pigg fodersökare
• Den som har en väl inhägnad eller rymlig frigång
• Den mer rutinerade hönsägaren snarare än den som vill ha en knähöna

Att tänka på

Leghorn är inte den bästa rasen för den som vill ha en tam, lugn sällskapshöna – den är piggare och mer flyglysten än så. Den stora kammen behöver skydd mot frost, och inhägnaden bör vara tilltagen på höjden. För den som främst är ute efter ägg är detta dock en fantastisk ras.

Sammanfattning

Leghorn (italienare) är en av världens mest produktiva och inflytelserika värphöns. Den är slank, spänstig, härdig och otroligt effektiv, och den passar särskilt bra för den som framför allt vill ha gott om vita ägg. Är man beredd på dess livliga temperament och flygförmåga får man en av de allra bästa äggläggarna som finns.

Källor och vidare läsning

• Wikipedia – Leghorn
• Svenska Hönsavelsförbundet
• Poultry Extension (engelska)