Fjäderätning utan sår hos höns

Att höns äter fjädrar förvånar de flesta första gången de ser det. Ingen höna är skadad, ingen blöder, ingen verkar illa berörd – men lösa fjädrar plockas upp från marken och sväljs, och ibland nafsas de direkt ur flockkamratens dräkt. Beteendet ser bisarrt ut, men det har en rimlig förklaring: fjädrar är protein, och hönan söker något hon inte får.

Den här guiden går igenom vad fjäderätning är, hur den skiljer sig från fjäderhackning, vilka näringsmässiga och miljömässiga orsaker som ligger bakom, hur du utreder och vad du gör åt saken. Råden bygger på Merck Veterinary Manual, Jordbruksverkets föreskrifter och EFSA:s vetenskapliga underlag.

Vad fjäderätning är

Fjäderätning innebär att hönan plockar upp och sväljer fjädrar – lösa från marken eller direkt från en flockkamrat. Det som skiljer den från vanlig fjäderhackning är just att fjädern konsumeras snarare än bara bearbetas, och att det sker utan att hud eller vävnad skadas.

Beteendet är vanligast under och efter ruggning, då mängden lösa fjädrar i miljön är som störst. Det är också då hönans proteinbehov är som högst, eftersom fjädrar till stor del består av protein och en hel ny fjäderdräkt är en betydande investering för kroppen.

Skilj det från fjäderhackning

Distinktionen avgör vad du ska göra:

• Fjäderätning: fjädrar plockas upp och sväljs, huden är hel, ingen fågel undviker någon annan. Riktningen är mot fjädern som föremål.
• Lindrig fjäderhackning: fjädrarna fransas upp men äts inte, och slitaget syns på rygg och stjärt. Läs mer i vår guide om lindrig fjäderhackning.
• Allvarlig fjäderhackning: fjädrar rycks loss med kraft, huden blottas och sår kan uppstå – då gäller andra rutiner, se guiden om allvarlig fjäderhackning och kannibalism.

I praktiken glider formerna in i varandra, och samma flock kan visa flera samtidigt. Det är ett skäl att ta även den harmlösa varianten på allvar.

Näringsorsakerna

Merck kopplar pickbeteenden till näringsobalanser generellt och nämner mineral- och vitaminbrister särskilt vid kannibalism. De praktiska situationer där det brukar uppstå i en hobbyflock:

• Utspätt foder. Fullfoder som kompletteras rikligt med spannmål, bröd eller matrester sänker proteinhalten i den totala foderstaten.
• Fel foder för åldern. Unghönsfoder till värphöns, eller värpfoder till växande unghöns.
• Ökat behov under ruggning som inte möts med foderbyte.
• För lite grovfoder och fiber, vilket gör att hönan är sysselsatt kortare tid och söker annat att bearbeta.

Se vår guide om utfodring av höns för hur foderstaten bör sättas ihop. Jordbruksverket kräver att fodret håller bra kvalitet och lämplig näringssammansättning, och matavfall från restauranger, storkök och hushållskök får inte användas som foder.

Miljöorsakerna

Näring förklarar inte allt. Merck pekar också ut låg temperatur, stark belysning och avsaknad av substrat att böka i som orsaker till pickbeteenden. Den sista är särskilt relevant: en höna som inte har något att krafsa i får sitt födosöksbeteende omdirigerat, och lösa fjädrar på marken är det närmaste hon kommer.

Jordbruksverket kräver att unghöns har tillgång till strö att plocka och sandbada i redan från tidig ålder just för att förebygga fjäderplockning, och att sandbadet ska vara öppet minst fem sammanhängande timmar varje dygn. EFSA rekommenderar smuligt, torrt och sandliknande strö som kompletteras med nytt material och annan berikning.

Så utreder du

Gå igenom i den här ordningen:

• Räkna på foderstaten. Hur stor andel av det hönorna äter är faktiskt fullfoder, och hur mycket är spannmål och rester?
• Kontrollera fodrets ålder och förvaring. Gammalt eller fuktigt foder tappar näringsvärde.
• Se när på året det sker. Sammanfaller det med ruggning talar det för proteinbehov.
• Titta på ströet. Går det att böka i, eller är det packat och fuktigt?
• Uteslut parasiter. Klåda från kvalster eller löss får hönan att picka på sig själv – kontrollera sittpinnarna nattetid, se vår översikt om parasiter hos höns.

Åtgärder som fungerar

Korrigera fodret först. Merck nämner diethantering och byte till pelleterat foder bland åtgärderna vid pickbeteenden. Se till att fullfodret utgör huvuddelen av foderstaten och att kompletteringen är begränsad. Under ruggning kan ett foder med högre proteinhalt vara motiverat.

Ge därefter mer att göra: löst strö, torv, sand eller löv att krafsa i, grovfoder att arbeta sig igenom, och gärna hängande grönsaker. Kratta bort ansamlingar av lösa fjädrar under ruggningen så att tillgången minskar. Dämpa belysningen om den är stark, och kontrollera att hönorna inte fryser – låg temperatur är en av de faktorer Merck listar.

Vanliga frågor om fjäderätning hos höns

Är det farligt att hönan äter fjädrar?
Enstaka fjädrar passerar normalt utan problem. Stora mängder kan bidra till förstoppning eller belasta krävan, och beteendet i sig signalerar att något i foder eller miljö behöver ses över.

Varför just under ruggningen?
Då finns mest lösa fjädrar tillgängliga samtidigt som hönans proteinbehov är som störst för att bygga en ny fjäderdräkt.

Räcker det att byta foder?
Ofta, men inte alltid. Om hönorna saknar substrat att böka i finns födosöksbeteendet kvar även med rätt näring.

Kan det utvecklas till fjäderhackning?
Ja. Beteendena är närbesläktade och samma flock kan visa flera former. Åtgärda tidigt, eftersom pickbeteenden enligt Merck är svåra att eliminera när de etablerats.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om fjäderätning hos höns

Merck Veterinary Manual: Behavior Problems of Poultry
Veterinärmedicinsk referens som beskriver fjäderpickning som nära besläktad med födosöksbeteende och pekar ut näringsbrister, låg temperatur, stark belysning och avsaknad av substrat som orsaker, samt rekommenderar födosöksmöjligheter och löst underlag.

Merck Veterinary Manual: Cannibalism in Poultry
Beskriver sambandet mellan näringsobalanser, mineral- och vitaminbrister och pickbeteenden, samt åtgärder som korrigerad foderstat, pelleterat foder, ströbädd och sänkt ljusstyrka.

Jordbruksverket: Skötsel och stallmiljö för fjäderfän
Föreskrifternas krav på foder av bra kvalitet och lämplig näringssammansättning, förbudet mot matavfall från restauranger och storkök som foder, samt kravet att unghöns har strö att plocka och sandbada i från tidig ålder för att förebygga fjäderplockning.

EFSA: Welfare of laying hens (populärvetenskaplig sammanfattning)
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets rekommendation om smuligt, torrt och sandliknande strö kompletterat med nytt strömaterial och annan berikning, samt bedömningen av fjäderskador som en central välfärdskonsekvens hos värphöns.