Fermenterat spannmål till höns – goda bakterier för mage, immunförsvar och bättre foderutnyttjande

Att fermentera spannmål till höns är en gammal metod som under lång tid fallit i glömska, men som i dag fått en tydlig renässans inom småskalig, hållbar och mer biologiskt anpassad hönshållning. I grunden handlar det om att arbeta med hönsens naturliga förutsättningar, snarare än att försöka kompensera för dem. Hönsens matsmältningssystem är utvecklat för att hantera foder som redan påbörjat en naturlig nedbrytningsprocess.

Läs också Steg-för-steg: Fermentera spannmål till höns hemma

I det vilda får hönsfåglar i sig jäst och delvis nedbrutet foder genom frön, växtdelar och organiskt material som legat i fuktig jord. Mikroorganismerna gör då redan en del av arbetet innan fodret når hönans matsmältningssystem. Genom fermentering kan vi återskapa denna process på ett kontrollerat och säkert sätt – direkt i den egna hönsgården.

Fermenterat spannmål bygger på mjölksyrajäsning, där naturligt förekommande mjölksyrabakterier får växa till i spannmål som blötläggs i vatten. Under jäsningen sänks pH-värdet, vilket skapar en miljö där gynnsamma bakterier trivs samtidigt som tillväxten av skadliga mikroorganismer hämmas. Resultatet blir ett foder som inte bara är mer lättsmält, utan som också aktivt bidrar till en stabil och välfungerande tarmflora hos hönsen. Det gör fermenterat spannmål särskilt intressant för hobbyhöns, självhushållare och mindre besättningar där varje individ spelar roll.

För många hönsägare märks effekterna tydligt i vardagen. Höns som får fermenterat foder har ofta fastare träck, jämnare hull, bättre aptit och ett lugnare ätbeteende. Samtidigt kan fermenteringen leda till ett mer effektivt foderutnyttjande, där hönsen får ut mer näring per kilo spannmål. I tider av stigande foderpriser och ett ökat fokus på resurshushållning blir detta en viktig aspekt. Fermenterat foder fungerar dessutom som ett naturligt probiotiskt tillskott, helt utan behov av kommersiella bakteriepreparat eller syntetiska tillsatser.

På Örnäs Trädgård ser vi fermenterat spannmål som mer än bara ett alternativt foder. Det är ett kunskapshantverk som knyter samman traditionell djurhållning, modern forskning och ett respektfullt förhållningssätt till hönsens biologi. Särskilt under vinterhalvåret, vid stress, ruggning eller foderbyten, kan fermenterat spannmål vara ett värdefullt stöd för hönsens hälsa och långsiktiga välmående.

  Viktigt om näringsbalans
Fermenterat spannmål ska ses som ett komplement till ett fullvärdigt värpfoder – inte som ersättning. Vid en daglig giva på ca 0,5–1 dl torrt spannmål per höna, i kombination med fri tillgång till värpfoder, får hönan fortsatt i sig rätt balans av protein, aminosyror, vitaminer och mineraler. Fermenteringen bidrar främst till förbättrad matsmältning, bättre näringsupptag och en stabil tarmflora.

 

Vad händer med spannmålets näring vid fermentering?

Fermentering förändrar inte spannmålets grundläggande näringsinnehåll, men gör näringen mer biologiskt tillgänglig. Forskning inom fodervetenskap och fjäderfänäring visar flera tydliga effekter:

Minskning av fytinsyra

Fytinsyra är ett antinutritionellt ämne som finns naturligt i spannmål och baljväxter. Den binder mineraler och gör dem svårare för hönsen att ta upp.

  • Studier visar att fermentering kan reducera fytinsyra med ca 30–70 %, beroende på spannmålssort och fermenteringstid.

  • Minskad fytinsyra leder till bättre upptag av kalcium, fosfor, zink och järn, vilket är särskilt viktigt för värphöns med högt mineralbehov.

Förbättrad proteintillgänglighet

Under fermenteringen bryts vissa proteiner delvis ner till kortare peptider och fria aminosyror.

  • Studier inom Poultry Science visar att proteinsmältbarheten kan öka med cirka 5–15 % jämfört med obehandlat spannmål.

  • Detta innebär att hönsen kan tillgodogöra sig mer protein utan att proteinhalten i fodret ökar.

Ökad tillgång till energi

Fermentering gör stärkelsen mer lättillgänglig för hönsens matsmältningsenzymer.

  • Foderförsök visar ofta en förbättring i fodereffektivitet (FCR) på 5–10 %, vilket betyder att hönsen behöver mindre foder för samma energitillförsel.

Tillförsel av levande mjölksyrabakterier

Fermenterat foder innehåller höga halter av levande mjölksyrabakterier.

  • Typiska värden ligger på 10⁶–10⁸ CFU/g (kolonibildande enheter per gram) i välfermenterat foder.

  • Dessa bakterier bidrar till en stabil tarmflora och konkurrerar ut patogener i mag–tarmkanalen.

Tarmflora, immunförsvar och hälsa

Hönsens immunförsvar är till stor del kopplat till tarmen. En stabil mikroflora:

  • stärker den lokala immunresponsen

  • minskar risken för diarré och obalans

  • förbättrar näringsupptaget

  • kan minska förekomsten av oönskade bakterier som Salmonella och E. coli

Forskning visar att höns som får fermenterat foder ofta har lägre pH i kräva och tarm, vilket skapar en ogynnsam miljö för sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Vilket spannmål lämpar sig för fermentering?

Fermentering fungerar för de flesta vanliga foderråvaror:

  • vete

  • korn

  • havre

  • råg

  • ärtor och åkerbönor (i begränsad mängd)

Både helt, krossat och färdigblandat spannmålsfoder kan användas. Det är dock viktigt att betona att fermentering inte neutraliserar mögelgifter – endast friskt, rent spannmål ska användas.

Säkerhet och kvalitet – så vet du att fodret är bra

Ett korrekt fermenterat hönsfoder ska:

  • lukta friskt och syrligt

  • ha ett pH runt 4–4,5

  • sakna synligt mögel

  • inte lukta ruttet, unket eller starkt alkoholhaltigt

Vid minsta tvekan ska fodret kasseras.

Hur ofta och hur mycket?

Fermenterat spannmål kan ges:

  • dagligen som del av grundfodret

  • eller några gånger i veckan som ett funktionellt tillskott

Många hönsägare upplever att hönsen spontant äter 5–15 % mindre mängd jämfört med torrt spannmål, samtidigt som hull och äggproduktion bibehålls.

Fermentering som en del av hållbar hönshållning

Fermenterat foder är ett tydligt exempel på hur traditionell kunskap och modern forskning möts. Det:

  • kräver inga avancerade redskap

  • minskar behovet av tillsatser

  • förbättrar foderutnyttjandet

  • stärker hönsens naturliga motståndskraft

På Örnäs Trädgård ser vi fermentering som ett kunskapshantverk – ett sätt att arbeta med hönsens biologi snarare än att kompensera för den.

 

Vad förändras jämfört med vanligt spannmål?

  • Fytinsyra:
    ↓ 30–70 %
    → bättre upptag av kalcium, fosfor, järn och zink

  • Proteinsmältbarhet:
    ↑ 5–15 %
    → mer tillgängliga aminosyror utan högre proteinhalt

  • Fodereffektivitet (FCR):
    ↑ 5–10 %
    → hönsen får mer näring per kilo foder

  • Mängd foder som äts:
    ↓ 5–15 %
    → ofta lägre åtgång med bibehållet hull och äggproduktion

  • pH-värde i fodret:
    ca 4,0–4,5
    → hämmar skadliga bakterier som Salmonella och E. coli

  • Mjölksyrabakterier:
    10⁶–10⁸ CFU/g
    → naturligt probiotiskt tillskott

  • Mineralupptag (kalcium/fosfor):
    ↑ 10–30 % (rapporterade nivåer i studier)
    → särskilt viktigt för värphöns

Kort sagt:
Fermenterat spannmål ger mer näring, bättre tarmhälsa och ett foder som ligger närmare hönsens biologiska behov.


Referenser & vidare läsning

Vetenskapliga och institutionella källor:

Praktisk och tillämpad kunskap:

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.