Plantera träd och buskar på hösten
Hösten är den bästa planteringstiden för det mesta vedartat, av samma skäl som för perenner: jorden är varm medan luften är sval. Roten arbetar i veckor utan att plantan behöver försörja ett lövverk, och regnet sköter vattningen. Royal Horticultural Society anger att plantering av träd och buskar "is best done between October and April". Men undantagen finns, och de är viktiga.
Den här guiden går igenom skillnaden mellan barrotat, klump och kruka, vilka växter som ändå bör vänta till våren i kallt klimat, hur planteringsgropen ska se ut, varför för djup plantering är det vanligaste dödsfelet, om jorden i gropen ska förbättras, och hur länge trädet behöver extra vatten.
Fakta i korthet
- Bästa perioden
- RHS anger oktober–april för träd och buskar
- Barrotat
- Säljs bara lövfri tid. Stångby Plantskola anger höstplantering från omkring 15 november tills marken fryser
- Klump
- Uppgrävd planta med jordklump i väv – begränsad period, växten ska vara i vila
- Kruka
- Kan planteras hela växtsäsongen så länge marken är grävbar, men kostar mer
- Gropens bredd
- Minst tre gånger rotsystemets diameter enligt RHS
- Gropens djup
- Aldrig djupare än rötterna – bredd slår djup
- Planteringsdjup
- Rothalsen ska vara synlig. Hellre för grunt än för djupt
- Vattning
- Under torrperioder de tre första åren
Varför hösten är rätt tid för vedartat
Ett nyplanterat träd har ett rotsystem som inte räcker till kronan. Planterar du i maj ska den stympade roten försörja blad som avdunstar för fullt. I oktober har bladen fallit, avdunstningen är nästan noll och jorden håller värme in i november. Rötterna växer så länge jorden är tinad, och plantan står redo när våren kommer.
Det märks i vattenbehovet. RHS pekar ut för lite vatten som "the main cause of poor establishment" hos nyplanterat, och en planta som satts i oktober får en hel höst och vinter av nederbörd före den första torra sommaren. Samma logik gäller höstplantering av perenner – men en perenn som misslyckas kostar en säsong, ett träd kostar tio år.
Barrotat, klump och kruka – tre varor, tre priser
Samma buske säljs i tre former, och formen avgör både planteringstid och pris. Fritidsodlingens riksorganisation förklarar klump som att "växten har vuxit i marken och sedan grävts upp", med väv och stålnät kvar runt jordklumpen vid planteringen; nätet "förmultnar inom ett år". Krukodlat är dyrare men flexibelt – där är "alla rötter är med", och plantan kan sättas när som helst under växtperioden så länge marken är grävbar. Barrotat är växt utan jord: billigast, men säljbart bara medan plantan sover.
| Vara | Vad du får | Planteringstid | Pris |
|---|---|---|---|
| Barrotat | Bar rot utan jord | Endast lövfri tid – höst och tidig vår | Lägst |
| Klump | Uppgrävd jordklump i väv och nät | Vila, och grävbar mark | Mellan |
| Kruka | Hela rotsystemet i odlingsjord | Hela växtsäsongen | Högst |
Stångby Plantskola anger höstfönstret för barrotade träd till "omkring 15 november tills marken fryser", och våren "från att tjälen har gått ur marken till att knopparna börjar slå ut". Barrotat och klump ska enligt RHS planteras direkt – rötterna får inte torka.
Undantagen: barrväxter, städsegrönt och kallt klimat
Barrväxter och städsegrönt behåller bladverket hela vintern och avdunstar även när marken är frusen. Det är mekanismen bakom tjältorka, som Zetas beskriver som att barren avdunstar vatten medan frusna rötter inte kan ta upp fukt, och ett nyplanterat barrträd är särskilt utsatt. Zetas anger att "barrväxter bör inte planteras senare än september i Mellansverige". University of Minnesota Extension landar på samma princip: "Do not plant evergreens later than October so the roots will have a chance to become established."
Riksförbundet Svensk Trädgård gör ett liknande förbehåll för rosor: "I nordligare breddgrader från zon 4 och uppåt, är vårplantering ändå att föredra, speciellt för barrotade rosor." Att RHS ändå anger oktober–april beror på att brittiskt klimat i praktiken saknar tjäle. I zon 4 gäller engelsk princip med svensk kalender: lövfällande på hösten, barrväxter, städsegrönt och barrotade rosor hellre på våren.
Planteringsgropen: bred slår djup
Bilden av en djup, smal grop fylld med fin planteringsjord är fel på båda punkterna. RHS: gräv en grop "that is no deeper than the roots, but is ideally at least three times the diameter of the root system". Rötterna växer utåt, inte nedåt, och syret finns i de översta decimetrarna. Colorado State Forest Service kallar den grunda men breda gropen "the primary technique for encouraging rapid root growth". Riksförbundet Svensk Trädgård anger för fruktträd i sandjord minst 150 centimeter i diameter och 40 centimeter djup.
Djupet ska följa rothalsen. Stångby Plantskola skriver att "det vanligaste felet som begås i samband med plantering är att växterna sätts för djupt", och att man hellre planterar för grunt – normalt 5–10 centimeter ovan mark, eftersom jorden sätter sig. Kommer jord mot stammen kvävs kambiet under barken, och omgärdar skadan hela stammen motsvarar det en ringbarkning. I en studie i International Society of Arboricultures tidskrift Arboriculture & Urban Forestry överlevde samtliga körsbärsträd planterade med rothalsen i marknivå, medan 50 procent av dem som satts 15 eller 31 centimeter djupare hade dött inom två år.
Ska jorden i gropen förbättras?
Här skiljer sig internationell praxis från svensk hobbytradition. RHS är avvisande: "There is little evidence that adding extra organic matter to the bottom of the planting hole helps; in fact this practice can hinder plant establishment." Colorado State kallar det ett vanligt misstag att blanda upp återfyllnaden till 25–50 procent organiskt material, eftersom det "helps containerize the roots" – potteffekten. En smal grop med lucker jord i tung lera blir en kruka i marken: vattnet blir stående, syret trängs undan och rötterna vänder i stället för att söka sig ut.
Riksförbundet Svensk Trädgårds råd om 50–100 liter kompost eller kogödsel per grop står ändå inte nödvändigtvis i strid med detta – förutsättningen avgör. Den gropen är 150 centimeter bred, och materialet blandas med befintlig jord till en homogen massa i stället för att läggas som ett lager i botten. En bred, jämnt förbättrad yta är jordförbättring; en smal grop med gräddjord i är en fälla. University of Minnesota Extension: "Never completely backfill with a soil amendment; only create a transition zone."
Vatten, uppbindning och marktäckning
Vattningen pågår längre än de flesta räknar med. Riksförbundet Svensk Trädgård anger vattning under torrperioder de tre första åren, minst tio liter per gång, gärna innanför en uppbyggd vall. RHS räknar med två till tre säsonger innan träd och buskar är fullt etablerade, och anger 30–50 liter per kvadratmeter i veckan under torr väderlek. Ett höstplanterat träd behöver sällan vatten första hösten – men de följande somrarna är inte förhandlingsbara.
Uppbindning behövs mer sällan än man tror och skadar när den sitter kvar. RHS anger att träd under 140 centimeter ofta klarar sig utan stöd, och att stödet ska tillåta rörelse: "Stakes should still allow a tree to flex slightly in the wind, as this strengthens its trunk." Bind lågt, 40–50 centimeter över marken. Stödet ska bort efter arton månader till tre år – University of Minnesota Extension anger så kort som ett år.
Täck marken runt plantan, men aldrig mot stammen. RHS anger en krage på tio centimeter fri från täckmaterial "to prevent the risk of rotting the bark", University of Minnesota Extension ett 5–8 centimeter tjockt lager draget minst tio centimeter från stammen. Sätt gnagskyddet direkt vid höstplanteringen – sork och hare arbetar under snön redan första vintern.
Att tänka på
- Bredd, inte djup. Gropen ska vara minst tre gånger rotsystemets diameter och aldrig djupare än rötterna. Djupet är det enda måttet där mer inte är bättre.
- Rothalsen ska synas. Hellre 5–10 centimeter för högt än en centimeter för lågt. Ett för djupt satt träd måste lyftas upp – det räcker inte att skrapa bort jord ovanifrån.
- Barrväxter är undantaget. Städsegrönt avdunstar hela vintern och bör i mellersta Sverige planteras på våren eller senast i september.
- Tre somrar med vattenkanna. Ett nyplanterat träd är inte självförsörjande förrän efter två till tre växtsäsonger, oavsett hur bra det ser ut i juni.
- Stödet är tillfälligt. Bind lågt, låt stammen svaja, och ta bort stöd och band inom ett till tre år innan de växer in i barken.
Vanliga frågor
När är det för sent att plantera träd på hösten?
Gränsen går vid tjälen – marken måste gå att gräva och roten ska hinna få kontakt med jorden innan den fryser. Stångby Plantskola anger höstfönstret för barrotade träd till från omkring 15 november tills marken fryser. I zon 4 innebär det i praktiken att lövfällande träd och buskar kan sättas långt in i november ett milt år, men att du inte ska planera för det.
Kan man plantera barrotade träd på hösten?
Ja, barrotat planteras just under den lövfria perioden – höst eller tidig vår. Rötterna får däremot inte torka, så plantan ska i jorden så snart den kommit hem. För barrotade rosor i zon 4 och norrut anger Riksförbundet Svensk Trädgård att vårplantering ändå är att föredra.
Ska man gödsla när man planterar träd?
Nej, inte i gropen. RHS anger att det finns lite som talar för att lägga extra organiskt material i botten av planteringsgropen och att det tvärtom kan försvåra etableringen. Vill du förbättra jorden ska det ske över hela den yta rötterna ska växa ut i, blandat med den befintliga jorden.
Hur ofta ska man vattna ett nyplanterat träd?
Under torrperioder de tre första växtsäsongerna, och rejält varje gång hellre än lite ofta. Riksförbundet Svensk Trädgård anger minst tio liter per vattning för fruktträd, RHS 30–50 liter per kvadratmeter i veckan under torr väderlek.
Måste man binda upp ett nyplanterat träd?
Inte alltid. RHS anger att träd under 140 centimeter ofta klarar sig utan, medan höga eller kronrika exemplar och blåsiga lägen behöver stöd. Bind i så fall lågt, 40–50 centimeter över marken, så att stammen får svaja – det är rörelsen som gör den tjock och stark.
Läs vidare
- Höstplantering av perenner – så sent kan du plantera
- Jordförbättring – kompost, mull och struktur
- Gnagskydd för träd – sork och hare
- Beskära buskar – när klipper man vad?
- Här på Örnäs: Träd & prydnadsbuskar, Skötsel, jord & beskärning och Trädgårdens vinterchecklista
Källor och vidare läsning
