Kolibakterieinfektioner hos höns – följdsjukdomen som avslöjar miljön

Kolibakterier är inte något du kan hålla borta från hönsgården – de finns redan där. Escherichia coli hör hemma i varje hönas tarm och därmed också i träck, ströbädd och damm. När bakterien ändå orsakar sjukdom är det därför nästan alltid ett tecken på att något annat gett den chansen: dålig luft, en virusinfektion, smutsiga ägg eller stress.

Den här guiden går igenom vad kolibacillos är, varför den nästan alltid är en följdsjukdom, vilka sjukdomsformer som finns, vilka åldrar som drabbas och vad som faktiskt förebygger. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) och Jordbruksverkets faktaunderlag.

Vad kolibacillos är

Kolibacillos är ett samlingsnamn för flera sjukdomar orsakade av E. coli hos fjäderfä. Bakterien är en gramnegativ stavbakterie ur familjen Enterobacteriaceae, och de sjukdomsframkallande varianterna kallas APEC – avian pathogenic E. coli. Sjukdomsbilden varierar beroende på vilket organsystem som infekteras, vilket är skälet till att samma bakterie kan ge så olika symtom.

SVA beskriver bakterien som miljötålig men känslig för vanliga desinfektionsmedel. Det är goda nyheter i praktiken: normal rengöring och desinfektion vid utgödsling biter på den.

Varför den nästan alltid är en följdsjukdom

SVA anger att följdinfektioner med E. coli-bakterier är vanliga efter till exempel luftvägsinfektion med Mycoplasma gallisepticum och olika virus. Det är kolibacillosens kärna: bakterien är en opportunist som tar chansen när slemhinnor redan är skadade eller immunförsvaret är upptaget på annat håll.

Faktorer som banar väg:

• Dålig luftkvalitet. Damm och ammoniak skadar luftvägarnas slemhinnor och öppnar dörren.
• Smutsiga eller odesinficerade avelsägg som bär bakterier in i kläckningen.
• Felaktig inställning av ruv- och kläckmaskiner, särskilt för låg fuktighet.
• Föregående infektion med mykoplasma eller virus som infektiös bronkit.

Sjukdomsformerna

Gulesäcksinflammation är vanligast hos små kycklingar. SVA beskriver nedsatt allmäntillstånd – trötta kycklingar med hukande kroppsställning – ibland i kombination med svullen buk eller svullen navelregion. Dödligheten anges variera från 5 till 10 procent, och formen är särskilt vanlig hos kycklingar upp till ett par veckors ålder.

Äggledarinflammation drabbar värphönor och ger nedsatt allmäntillstånd, upphörd värpning och ibland svullen buk. Luftsäcksinflammation följer ofta efter en luftvägsinfektion. Dessutom förekommer ledinflammation, underhudsinflammation och koliseptikemi – blodförgiftning, där bakterien spridit sig i blodet och fågeln blir akut sjuk.

Tecken att reagera på

Eftersom formerna är så olika finns ingen enskild symtombild. Det som bör få dig att agera är:

• Kycklingar som dör under de första veckorna med hukande hållning och svullen navel eller buk.
• En värphöna som slutar värpa och samtidigt blir hängig med uppburrade fjädrar.
• Luftvägssymtom som förvärras i stället för att klinga av efter några dagar.
• Plötsliga dödsfall hos en fågel som verkat frisk dagen innan.

Diagnos och behandling

SVA anger att diagnosen ställs genom obduktion och isolering av bakterier från gulesäcken och andra organ. Det är alltså inte något du avgör hemma – och det är ett av de tydligaste exemplen på när obduktion av en död fågel räddar resten av flocken, eftersom svaret pekar direkt på vad i miljön som behöver åtgärdas.

Behandling med antibiotika kan bli aktuell, men förskrivs alltid av veterinär och med karenstid för äggen. Jordbruksverket påminner om att läkemedelsjournal ska föras och att antibiotikaanvändning hålls nere av resistenskäl. Antibiotika löser dessutom aldrig grundproblemet om orsaken sitter i luften, ströbädden eller kläckningen.

Förebyggande – det som faktiskt fungerar

SVA:s råd riktar sig mot orsakerna snarare än bakterien: använd endast rena, helst desinfekterade avelsägg, ställ in ruv- och kläckmaskiner korrekt och håll god miljöhygien i flocken. Till det kommer det som gäller all hönshållning: torr ströbädd, regelbunden utgödsling, ventilation utan drag och låg dammbelastning.

Eftersom kolibacillos ofta följer på luftvägsproblem är miljöarbetet i vår guide om andningsproblem hos höns i praktiken också förebyggande mot kolibakterier.

Vanliga frågor om kolibakterieinfektioner hos höns

Kan jag smittas av hönsens kolibakterier?
De sjukdomsframkallande varianterna hos fjäderfä (APEC) är anpassade till fåglar. God handhygien efter hönskontakt är ändå alltid grundregeln.

Varför dör just kycklingarna?
Gulesäcksinflammation är vanligast hos kycklingar upp till ett par veckors ålder, ofta med ursprung i smutsiga kläckägg eller felaktig kläckmiljö.

Behöver jag desinficera hönshuset?
Bakterien är miljötålig men känslig för vanliga desinfektionsmedel. Storstädning med desinfektion vår och höst, och alltid före en ny kull, gör stor skillnad.

Ska jag be om antibiotika direkt?
Nej. Diagnosen ställs via veterinär, och behandling som inte kombineras med åtgärder i miljön leder oftast till att problemet kommer tillbaka.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om kolibakterieinfektioner hos höns

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Kolibacillos hos fjäderfä
Faktasida om E. coli och APEC hos fjäderfä, med bakteriens normala förekomst i tarm och närmiljö, sjukdomsformerna, gulesäcksinflammation hos små kycklingar med 5–10 procents dödlighet, diagnos via obduktion och förebyggande råd.

SVA: Luftvägsinfektion (snuva/förkylning) hos fjäderfä
Översikt över smittämnen bakom luftvägssymtom hos höns och symtombilden, användbar för att förstå vilka primärinfektioner som banar väg för kolibakterier.

Jordbruksverket: Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos fjäderfän
Vägledning om hygienkrav, skadedjursbekämpning, krav på läkemedelsjournal och arbetet mot antibiotikaresistens hos svenska fjäderfähållare.

SVA: Goda råd om hur man håller sina hobbyfjäderfän friska
Praktisk checklista för hobbyflockar med råd om utgödsling, vattenspill, miljöhygien och hantering av sjuka djur, samt att SVA obducerar hobbyfjäderfä vid oklara dödsfall.