Infektiös bronkit hos höns – symtom, äggförändringar och skydd
Infektiös bronkit – oftast förkortat IB – är en av de få hönssjukdomar som ger två helt olika symtombilder beroende på fågelns ålder. Hos kycklingar sitter problemet i luftvägarna. Hos värphöns märks det i stället i äggkorgen, ibland utan att någon höna verkar sjuk över huvud taget. Det är just den kombinationen som gör sjukdomen värd att känna igen.
Den här guiden går igenom vad IB är, hur symtomen ser ut i olika åldrar, vilka äggförändringar som är typiska, hur du skiljer IB från andra luftvägsproblem och vad som skyddar. Råden bygger på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) faktaunderlag.
| 💡 Bra att veta |
|---|
| IB orsakas av ett coronavirus – men det är ett hönsspecifikt coronavirus som inte har något med människors coronavirus att göra och inte smittar människor. Det som däremot gäller är att viruset är mycket smittsamt mellan höns och sprids snabbt genom en flock. |
Vad infektiös bronkit är
IB orsakas av ett coronavirus som är specifikt för tamhöns. SVA beskriver sjukdomen som mycket smittsam. Viruset angriper i första hand slemhinnorna i luftvägarna, men vissa varianter angriper också äggledaren och njurarna – vilket är förklaringen till att sjukdomen kan se så olika ut.
Spridningen sker luftburet mellan fåglar och indirekt via utrustning, kläder och skor. I en flock går det snabbt: när en fågel börjar visa symtom har viruset oftast redan nått de övriga.
Symtom hos unga fåglar
Hos kycklingar och unga fåglar dominerar luftvägarna. Typiskt är hosta, nysningar, rosslande andningsljud, näs- och ögonflöde samt nedsatt allmäntillstånd. Fåglarna kan sitta hopkurade och äta sämre. Hos de allra yngsta kan sjukdomen ge bestående skador på äggledaren, vilket gör att hönan aldrig börjar värpa ordentligt som vuxen.
Symtom hos värphöns – det syns på äggen
Hos värphöns är det äggen som berättar. SVA anger att smittade värphöns får sänkt äggproduktion med upp till 50 procent, tillsammans med försämrad äggkvalitet. De typiska förändringarna är:
- Skalförändringar. Åsiga, skrovliga eller tunna skal.
- Formförändringar. Onormalt små eller missformade ägg.
- Tunn äggvita. Innehållet blir vattnigt när ägget knäcks.
Att halva värpningen försvinner samtidigt som äggen blir fula är ett tydligt mönster. Andra orsaker till värpstopp – ruggning, ljus, ålder – ger normalt utseende på de ägg som ändå kommer. Läs mer i vår guide om minskad äggproduktion hos höns.
Så skiljer du IB från annat
Luftvägssymtom hos höns har många orsaker, och de flesta är inte IB. Damm, ammoniak och dålig ventilation är betydligt vanligare förklaringar till hostande höns i en hobbyflock – det går vi igenom i vår guide om andningsproblem hos höns.
Det som talar för IB är att både luftvägar och ägg påverkas, att spridningen går fort genom flocken och att skalkvaliteten försämras hos flera hönor samtidigt. Mykoplasma ger en mer kronisk, släpande luftvägsbild utan samma dramatiska äggförändringar, och kolibakterier kommer oftast som följdinfektion efter något annat.
Diagnos och behandling
En säker diagnos kräver provtagning eller obduktion via veterinär – symtomen överlappar för mycket med andra luftvägsinfektioner för att kunna avgöras på utseendet. Eftersom IB är en virussjukdom finns ingen behandling som riktar sig mot själva viruset. Antibiotika används bara om en bakteriell följdinfektion tillstöter, och då efter veterinärbedömning.
Stödjande vård hjälper: håll dammet nere, ventilera utan drag, se till att fåglarna dricker och minska stressen i flocken under sjukdomsperioden. Flertalet vuxna höns tillfrisknar, men äggproduktionen kan ta lång tid att återhämta sig och blir ibland aldrig som förr.
Vaccination och förebyggande
IB är en av de få sjukdomar där vaccination faktiskt används i Sverige. SVA anger att kommersiella avelshöns, unghöns och en del värphöns vaccineras för att förebygga luftvägssymtom och äggproduktionsstörningar. För hobbyflockar är vaccination däremot sällan aktuell, vilket vi förklarar i vår guide om vaccination hos höns.
Skyddet vilar därför på smittskydd: karantän i minst fyra veckor för nya fåglar, få inköpsställen, skobyte och handtvätt, och en hönshusmiljö med låg dammbelastning och fungerande ventilation.
Vanliga frågor om infektiös bronkit hos höns
Kan jag smittas av IB?
Nej. IB orsakas av ett hönsspecifikt coronavirus som inte smittar människor.
Kan jag äta äggen från smittade höns?
Äggen är inte farliga för människor, men de missformade och tunnskaliga äggen är ofta olämpliga att spara eftersom skalet inte skyddar innehållet.
Kommer värpningen tillbaka?
Ofta, men långsamt. Vissa hönor återfår aldrig full produktion, och fåglar som smittats som mycket unga kan få bestående skador på äggledaren.
Behöver jag anmäla IB?
IB är inte klassad som epizooti på samma sätt som fågelinfluensa och newcastlesjuka, men veterinär ska alltid kontaktas vid sjukdomsproblem eller dödsfall i flocken.
Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande
Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.
Källor och vidare läsning om infektiös bronkit hos höns
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): Infektiös bronkit (IB) hos fjäderfä
Faktasida om IB som mycket smittsam coronavirussjukdom hos tamhöns, med sänkt äggproduktion upp till 50 procent, skalförändringar, tunn äggvita och uppgiften om vilka djurkategorier som vaccineras i Sverige.
SVA: Luftvägsinfektion (snuva/förkylning) hos fjäderfä
Översikt över de smittämnen som ger luftvägssymtom hos höns – mykoplasmer, ORT, infektiös coryza, ILT-virus och influensavirus – med symtombild från näs- och ögonflöde till andningssvårigheter.
SVA: Vaccination av fjäderfä
Beskriver vilka svenska djurkategorier som vaccineras, maternala antikroppar via ägget och varför få vacciner används i Sverige jämfört med andra länder.
SVA: Smittskydd vid inköp av ägg och höns
Råd om karantän i minst fyra veckor, att köpa från så få ställen som möjligt och riskrangordningen mellan kläckägg, kycklingar och vuxna fåglar.
Galleri
Örnäs Kaniner










