Äggpickning och kloakpickning hos höns

Av alla beteendeproblem hos höns är kloakpickning det som går snabbast från obetydligt till livshotande. Skälet är enkel biologi: när en höna just lagt ett ägg buktar kloakslemhinnan ut ett kort ögonblick, och den röda, fuktiga vävnaden är starkt lockande för flockkamraterna. Ett par hackar räcker för att det ska börja blöda – och därifrån går det fort.

Den här guiden går igenom hur äggpickning och kloakpickning uppstår, varför de hänger ihop, vilka höns som löper störst risk, hur du bryter ett pågående beteende och vad som förebygger. Råden bygger på Merck Veterinary Manual och Jordbruksverkets föreskrifter.

Två beteenden som föder varandra

Äggpickning innebär att hönorna hackar hål på och äter sina egna ägg. Kloakpickning innebär att de hackar mot varandras kloaköppning. De behandlas ofta separat men hör ihop, eftersom båda handlar om att något ätbart och lockande blir tillgängligt på fel plats.

Ett krossat ägg i redet lär flocken att ägg är mat. En blödande kloak lär flocken att en flockkamrat är mat. Merck är tydlig med att beteendet är svårt att eliminera när det väl har etablerats – vilket gör tidiga insatser oproportionerligt värdefulla.

Varför kloakpickning uppstår

Merck listar flera faktorer som ökar risken:

• Framfall och långsam återgång. Tillfälligt framfall vid äggläggning är normalt, men om kloaken dras tillbaka långsamt exponeras vävnaden längre. Övervikt och för tidig värpstart är de huvudsakliga orsakerna till det.
• För stark belysning. Kraftigt ljus gör vävnaden mer synlig och ökar pickandet.
• Trängsel och för få redesplatser, som gör att hönor värper inför publik.
• Golvvärpning. Merck kopplar ihop golvvärpande system och trängsel med ökad risk.
• Näringsobalanser och för lite foderplats.

Merck noterar också att förekomsten av framfall ökar i flockar där kloakpickning pågår – ett direkt exempel på hur problemet förvärrar sig självt.

Varför äggpickning uppstår

Äggpickning har oftast en av tre orsaker. Den första är olyckan: ett ägg krossas i redet, hönorna smakar och lär sig. Den andra är kalciumbrist – en höna med tunna skal producerar ägg som går sönder av sig själva, och tunna skal gör dessutom att hon söker kalcium på annat håll. Den tredje är understimulans, där pickandet mot ägg blir sysselsättning i en kal miljö.

Ligger tunna skal bakom är utfodringen första anhalten – se vår guide om utfodring av höns. Genomgående skalförändringar hos hela flocken kan dock också vara sjukdom, vilket vi går igenom i guiden om minskad äggproduktion hos höns.

Vilka höns som löper störst risk

Riskgrupperna är väl kända. Unghöns som börjar värpa tidigt eller är överviktiga har svårare att dra tillbaka kloaken. Höns med redan skadad hud eller fjäderförlust kring kloaken blir måltavlor, eftersom bar hud syns bättre. Och en flock som redan hackar fjädrar är förberedd för nästa steg – kloakpickning är ofta bara en fortsättning på ett pickbeteende som redan finns.

Så bryter du ett pågående beteende

Vid pågående kloakpickning gäller akutåtgärder:

• Separera den skadade hönan omedelbart. Så länge blod syns fortsätter pickandet.
• Dämpa ljuset. Merck anger att sänkt ljusstyrka är en av huvudåtgärderna, och att röd belysning kan maskera blodets färg.
• Samla ägg oftare och städa bort krossade ägg direkt – Merck rekommenderar detta uttryckligen.
• Ge sysselsättning. Grovfoderblock, halmbalar och hängande grönsaker leder pickandet någon annanstans.
• Se över utrymmet – fler foderplatser, lägre beläggning, fler gömställen och sittpinnar att komma undan på.

Vid framfall som inte går tillbaka av sig självt behövs veterinär. Merck beskriver att milda fall kan svara på sänkt ljus och minskad energitäthet i fodret, tillsammans med isolering av den drabbade fågeln och god hygien kring kloaken.

Förebyggande – reden och ljus

Jordbruksverkets föreskrifter kräver att värphöns och unghöns har tillgång till rede, sittpinne och sandbad oavsett hållningssystem. För kloakpickning är redet den avgörande punkten: tillräckligt många reden, placerade mörkt och avskilt, gör att hönan inte värper mitt i flocken.

Ljuset är den andra hävstången. Föreskrifterna kräver minst åtta timmars sammanhängande mörkerperiod per dygn för värphöns, och i stallar med fler än 350 värphöns ska belysningen dessutom styras automatiskt med dimfunktion som efterliknar gryning och kväll. Principen gäller även i liten skala – gradvisa ljusövergångar och måttlig ljusstyrka minskar pickandet.

Vanliga frågor om äggpickning och kloakpickning

Kan en höna med kloakskada överleva?
Ja, ofta. Merck beskriver att vuxna höns återhämtar sig väl från allvarliga skador om såren är ytliga. Separera henne, håll rent och kontakta veterinär vid djupare skador.

Hur får jag stopp på äggätandet?
Samla ägg oftare, åtgärda tunna skal via foder och kalcium, gör redena mörkare och ge annan sysselsättning. Vanan sitter i, så räkna med några veckor.

Fungerar konstgjorda ägg eller gipsägg?
De kan avskräcka enskilda hönor, men löser inte grundorsaken om den är kalciumbrist eller understimulans.

Varför just efter äggläggning?
För att kloakslemhinnan buktar ut ett kort ögonblick och den röda vävnaden drar till sig hackar. Mörka, avskilda reden är därför den mest verksamma enskilda åtgärden.

Den här artikeln ingår i kunskapsserien Sjukdomar och beteendeproblem hos höns – symtom, orsaker och förebyggande

Vill du läsa mer om hönshälsa i stort hittar du fler artiklar i vår kunskapshubb om sjukdomar och beteendeproblem hos höns, som samlar allt från parasiter till smitta. Ny som hönsägare? Då har du nytta av vår nybörjarguide för hönshållning.

Källor och vidare läsning om äggpickning och kloakpickning

Merck Veterinary Manual: Cannibalism in Poultry
Beskriver kloakpickning som uppkommen omedelbart efter äggläggning när slemhinnevävnad buktar ut, sambandet med framfall, trängsel, stark belysning och golvvärpning, samt att beteendet är svårt att eliminera när det etablerats.

Merck Veterinary Manual: Common Management-Related Problems in Backyard Poultry
Genomgång av kloakframfall hos hobbyhöns, med övervikt och för tidig värpstart som riskfaktorer, samt behandlingsråd om sänkt ljus, minskad energitäthet i fodret, isolering och hygien kring kloaken.

Merck Veterinary Manual: Behavior Problems of Poultry
Rekommendationer om regelbunden äggsamling och omedelbar städning av krossade ägg, sysselsättning för näbben samt sittpinnar som skydd för hackade fåglar.

Jordbruksverket: Skötsel och stallmiljö för fjäderfän
Föreskrifternas krav på rede, sittpinne och sandbad för värphöns och unghöns, minst åtta timmars sammanhängande mörkerperiod per dygn samt automatiskt styrd belysning med dimfunktion i stallar med fler än 350 värphöns.