Problem vid kläckning – när något går fel
Kläckning av kycklingar är slutsteget i en tre veckor lång embryonal utveckling där mycket små variationer i miljön kan få avgörande betydelse. Under de sista dygnen sker flera kritiska fysiologiska förändringar samtidigt. Lungorna börjar fungera, gulesäcken dras in i bukhålan, blodkärlen i äggets hinnor tillbakabildas och kycklingen måste rotera och aktivt bryta sig ut ur skalet.
När något i detta finjusterade förlopp störs uppstår de problem som ofta beskrivs som “oförklarliga” kläckningsmisslyckanden.
Kycklingen kan inte ta sig ur ägget
Ett vanligt scenario är att ägget innehåller en fullt utvecklad kyckling som ändå inte klarar kläckningen. Detta beror sällan på en enskild faktor, utan oftast på en kombination av felaktig temperatur, luftfuktighet och gasutbyte under ruvningen.
Om temperaturen varit för hög kan utvecklingen ha gått för snabbt. Resultatet blir då ofta en kyckling med outvecklad muskulatur och ofullständig absorption av gulesäcken. Har temperaturen istället varit något för låg blir kycklingen ofta för svag och orkar inte genomföra det fysiskt mycket krävande kläckningsarbetet.
Luftfuktighetens avgörande roll
Luftfuktigheten är särskilt kritisk i slutet av ruvningen. För låg luftfuktighet leder till att hinnorna runt kycklingen torkar och blir sega. För hög luftfuktighet gör istället att för lite vätska avdunstar ur ägget, vilket resulterar i en för liten luftblåsa.
När luftblåsan är för liten får kycklingen svårt att ta sitt första andetag och riskerar att kvävas innan den hunnit bryta skalet. I båda fallen kan resultatet bli en kyckling som dör sent i ägget trots att den i övrigt är färdigutvecklad.
Torkade hinnor och så kallad “shrink wrapping”
När luftfuktigheten sjunker under kläckningen kan hinnorna runt kycklingen torka och dra ihop sig. Detta tillstånd, ofta kallat shrink wrapping, gör att kycklingen bokstavligen snörs fast inne i ägget.
Kycklingen kan då varken rotera eller sträcka ut kroppen tillräckligt för att spräcka skalet vidare. Problemet uppstår ofta när kläckaren öppnas upprepade gånger under kläckningsdygnen, vilket snabbt sänker luftfuktigheten.
Eftersom blodkärlen i hinnorna ofta fortfarande är aktiva innebär varje försök till manuell hjälp en betydande risk för blödning. Av den anledningen rekommenderas stor återhållsamhet med att ingripa, annat än i mycket noggrant bedömda undantagsfall.
Sent embryodöd – kycklingen dör dag 18–21
Att kycklingar dör mycket sent i ägget är ett av de mest frustrerande kläckningsproblemen. Forskning visar att den vanligaste bakomliggande orsaken är syrebrist.
Under de sista 48 timmarna ökar embryots syrebehov dramatiskt, samtidigt som lungorna ännu inte är fullt funktionella. Om ventilationen i kläckaren är otillräcklig, eller om ägget legat i en ogynnsam position, kan koldioxidhalten stiga till nivåer som leder till cirkulationskollaps.
Även små avvikelser i temperatur kan i detta skede få allvarliga konsekvenser. För hög temperatur ökar ämnesomsättningen och därmed syrebehovet ytterligare, vilket förvärrar situationen. Resultatet blir ofta en fullt utvecklad men livlös kyckling.
Svaga eller apatiska dagsgamla kycklingar
När en kyckling kläcks men uppvisar svaghet, nedsatt rörelseförmåga eller låg reaktionsförmåga är detta ofta ett tecken på att den inte lyckats tillgodogöra sig gulesäcken fullt ut.
Gulesäcken fungerar som kycklingens första energireserv och immunologiska skydd. Om absorptionen varit ofullständig saknar kycklingen både energi och motståndskraft under sina första levnadsdygn.
Temperatur spelar även här en central roll. Kycklingar är extremt känsliga för både nedkylning och överhettning, och även kortvarig feltemperatur kan leda till apati och cirkulationspåverkan. I vissa fall finns även bakomliggande infektioner eller genetiska svagheter.
Spretande ben (spraddle leg)
Spretande ben uppstår när kycklingens höftleder och muskulatur inte klarar att hålla benen under kroppen. Detta ses ofta hos kycklingar som kläckts på halt underlag eller som varit svaga redan från start.
Inkuberingsförhållanden med för hög temperatur kan bidra genom att påverka skelett- och muskeltillväxten negativt. Tillståndet utvecklas snabbt under de första levnadsdygnen, då lederna fortfarande är mycket formbara. Tidig korrigering kan ge god prognos, medan obehandlade fall leder till bestående rörelsestörningar.
Krokiga tår och mindre skelettavvikelser
Krokiga tår är ett vanligt fynd hos nykläckta kycklingar och beror oftast på att embryot legat trångt eller i en mindre optimal position i ägget under de sista utvecklingsstadierna.
Även temperaturavvikelser sent i ruvningen kan påverka skelettets slutliga form. I de flesta fall rör det sig om en kosmetisk avvikelse som inte påverkar kycklingens funktion eller livslängd.
Öppen eller infekterad navel
När kycklingen kläcks ska navelöppningen, där gulesäcken dragits in, snabbt slutas. Om detta inte sker utgör naveln en direkt inkörsport för bakterier.
Orsaken är ofta för hög temperatur under de sista ruvningsdygnen, vilket påskyndar kläckningen och hindrar korrekt vävnadsläkning. Navelinfektioner är allvarliga eftersom de snabbt kan sprida sig till bukhålan och orsaka blodförgiftning.
Gulesäcken kvar utanför kroppen
När gulesäcken inte absorberats utan istället hänger utanför kroppen är detta ett tecken på en allvarlig utvecklingsstörning. Tillståndet är oftast kopplat till kraftigt förhöjd temperatur under ruvningens slutskede.
Prognosen är mycket dålig, eftersom risken för infektion och cirkulationskollaps är hög och kirurgiska åtgärder inte är realistiska hos så unga djur.
Navelinfektion (“mushy chick disease”)
Mushy chick disease är en bakteriell infektion som drabbar kycklingar under deras första levnadsdagar. Bakterier som Escherichia coli och Staphylococcus kan ta sig in via naveln, särskilt om äggen varit smutsiga eller kläckaren bristfälligt rengjord.
Infektionen leder till svullen buk, illaluktande navel och snabbt försämrat allmäntillstånd. Inom både hobby- och kommersiell fjäderfäproduktion är detta starkt kopplat till hygienrutiner vid kläckning.
Medfödda missbildningar
Vissa kycklingar kläcks med medfödda defekter såsom korsnäbb, missbildade extremiteter eller outvecklade sinnesorgan. Dessa tillstånd har oftast genetisk bakgrund, ibland förstärkt av inavel eller miljöpåverkan under embryonalutvecklingen.
I många fall är defekterna inte förenliga med ett normalt liv, och veterinärmedicinsk litteratur betonar vikten av att inte avla vidare på sådana individer.
Avvägningen mellan att hjälpa och att avstå
Ett återkommande tema i både forskning och praktisk erfarenhet är att åtgärder bör riktas mot miljöfaktorer snarare än mot genetiska eller allvarliga utvecklingsfel.
Mekaniska problem som halkigt underlag eller fel temperatur kan ofta korrigeras med gott resultat. Däremot leder försök att “rädda” kycklingar med omfattande missbildningar sällan till god djurvälfärd.
Källor och referenser
Facklitteratur
Damerow, G. Storey’s Guide to Hatching & Brooding Chicks
Damerow, G. The Chicken Health Handbook
Bellairs, R. & Osmond, M. Avian Embryology
Pattison, M. et al. Poultry Diseases
Vetenskapliga studier
Decuypere, E. et al. (2001). Embryonic development and incubation temperature
Tona, K. et al. (2003). Effects of incubation conditions on chick quality
Riktlinjer och databaser
FAO Poultry Development Review
Merck Veterinary Manual – Poultry
University of Georgia Poultry Extension
Leave a comment