Rysk Orloff enligt rysk bevarandestandard

En beskrivning av rasens ursprungliga typ enligt rysk bevarandefilosofi
Orloff är en av Rysslands mest historiskt betydelsefulla hönsraser och betraktas idag som genetiskt och kulturhistoriskt bevarandevärd. Den ryska bevarandestandarden skiljer sig från modern utställningsavel genom att fokus ligger på funktion, livskraft och ursprunglig rasprägel, snarare än på estetisk perfektion.
Denna beskrivning bygger på vetenskapligt dokumenterat material sammanställt av I. G. Moiseyeva och används som referens inom ryskt bevarandearbete för Orloff-rasen.
Grundläggande princip
Den ryska bevarandestandarden syftar till att bevara Orloff som en funktionell lantras, formad av klimat, bruk och lång historisk utveckling.
Exteriören ska stödja:
-
stark konstitution
-
god livskraft
-
köldtålighet
-
naturligt beteende
Överdriven förädling, lätthet i kroppen eller ensidigt fokus på utställningsdetaljer anses hota rasens ursprungliga typ.
Allmän karaktär
Orloff är en kraftig, kompakt och relativt högrest hönsras med tydligt uttryckt maskulin respektive feminin prägel.
Helhetsintrycket ska vara:
-
stabilt
-
kraftfullt
-
funktionellt
Rasen ska aldrig uppfattas som lätt, elegant eller gracil.
Kropp
Kroppen är bred, djup och välmusklad. Bröstet är kraftigt utvecklat och ger rasen dess karaktäristiska styrka.
Ryggen är bred och något sluttande bakåt. Kroppsformen är kompakt snarare än lång.
Buken är måttligt utvecklad hos hönor och fast hos tuppar.
Hållning
Hållningen är relativt hög men balanserad. Orloff ska bära kroppen med tydlig stabilitet och tyngd.
Överdrivet upprätt hållning eller spenslig kroppsform betraktas som avvikelse från ursprungstypen.
Huvud
Huvudet är stort, brett och kraftigt.
Pannan är markerad och ger ofta intryck av tydliga ögonbryn. Detta bidrar till rasens karakteristiska uttryck.
Näbben är kraftig, relativt kort och lätt böjd.
Ögonen är stora, djupt sittande och uttrycksfulla.
Kam
Kammen är liten och låg.
Tillåtna former är:
-
valnötskam
-
kuddkam
-
låg ärtkam
Hög kam eller enkelkam anses vara tydligt fel.
Kind-, skägg- och halsbefjädring
Riklig befjädring runt huvud och hals är ett av rasens viktigaste kännetecken.
Kinderna ska vara kraftigt befjädrade och bilda, tillsammans med halsfjädrarna, en tydlig krage runt huvudet.
Bart ansikte eller bristfällig huvudbefjädring är inte förenligt med bevarandestandarden.
Hals
Halsen är relativt lång, kraftig och välmusklad. Den ska vara rikt befjädrad och bidra till rasens massiva silhuett.
Vingar
Vingarna är medelstora, hålls tätt mot kroppen och bärs relativt lågt.
Ben
Benen är kraftiga med starka skenben.
Benlängden är medellång, något längre än hos många europeiska raser, men aldrig gracil eller tunn.
Fjäderdräkt
Fjäderdräkten är tät, fast och relativt grov i strukturen.
Den ska ligga tätt mot kroppen och ge god isolering mot kyla och fukt.
Fluffig eller lös fjäderdräkt betraktas som avvikelse från rasens funktionella typ.
Könsprägel
Skillnaden mellan tupp och höna ska vara tydlig men naturlig.
Tuppar ska vara kraftiga och maskulina utan att bli höga eller smala.
Hönor ska vara stabila och välbyggda utan att bli tunga eller klumpiga.
Temperament och livskraft
Orloff beskrivs som en tålig, livskraftig och anpassningsbar ras.
Den uppvisar god motståndskraft mot kyla och klarar hårda klimatförhållanden väl.
Rasen är aktiv men inte nervös.
Vikt (riktvärden)
-
Tupp: ca 3,5–4,5 kg
-
Höna: ca 2,5–3,5 kg
Vikten kan variera mellan linjer, men god kroppsmassa är önskvärd.
Viktiga egenskaper att bevara
Den ryska bevarandestandarden betonar särskilt vikten av att bevara:
-
kraftigt huvud och näbb
-
riklig huvud- och halsbefjädring
-
stark konstitution
-
funktionell kroppsbyggnad
-
god fertilitet och livskraft
Avel bör aldrig bedrivas på bekostnad av rasens robusthet och ursprungliga karaktär.
Sammanfattning
Den ryska bevarandestandarden för Orloff syftar till att skydda rasens historiska och genetiska identitet.
Orloff ska vara:
-
stark före vacker
-
funktionell före dekorativ
-
livskraftig före perfekt
Att bevara Orloff enligt denna filosofi innebär att förvalta ett levande kulturarv, format av klimat, historia och praktisk användning snarare än av modern utställningsestetik.
Källor och vidare läsning
Denna text bygger på vetenskapligt dokumenterat material och internationellt tillgängliga sammanställningar av rysk rasforskning.
Utvalda källor:
-
Moiseyeva, I. G. – Orloff chicken breed (Kent University, English clean version)
https://kar.kent.ac.uk/96978/ -
CyberLeninka – Орловская порода кур: история и современное состояние
https://cyberleninka.ru/article/n/orlovskaya-poroda-kur-istoriya-sovremennoe-sostoyanie-nauchnye-issledovaniya -
CyberLeninka – Перспективы совершенствования орловской породы кур русского типа
https://cyberleninka.ru/article/n/perspektivy-sovershenstvovaniya-orlovskoy-porody-kur-russkogo-tipa

Leave a comment