Fransk Vädur, en vänlig jättekompis!

Rasens historia 

Rasen Fransk Vädur har funnits länge, sannolikt kom den till så tidigt som på 1600-1700 talet. I skrift finns rasen omnämnd i ett Franskt bokverk från 1845, Le Jardin de Plantes av M Boitard. På utställning visades de för första gången år 1863 i Boulogneskogen i Paris. 

Karaktär & temperament

Franska Vädurar är vanligtvis nyfikna och har ofta en god dos humor, de är sällskapliga och lugna jättar som i min mening passar utmärkt i barnfamiljer. Viktigt är, som för alla husdjur, att de som små bli väl socialiserade och hanterade för att lägga en bra grund för god samverkan med sin nya människofamilj. Välj därför en Kanin från en uppfödare som har lagt tid och omtanke på din nya kompis redan från start. Det kommer att spela stor roll i hur Kaninen trivs i en ny miljö och med liv och rörelse.

Vikt, utseende, färger & teckningar

En Fransk Vädur är en stor kompis, de väger normalt mellan 5-6 kg. Även om de med fördel också gärna får väga mer, så länge de är sunda och inte överviktiga i förhållande till sin storlek. 

Utmärkande för rasen har Fransk Vädurar karaktäristiskt stora hängande öron som sannolikt uppstått genom flera mutationer. De ska enl. standarden för rasen ha ett kort och kraftigt huvud med bred panna, kompakt, bred och stadig kroppsform. Pälsen önskas tät, lång och som vuxen åt det grövre hållet. 

De finns i de flesta färger och teckningar, även om inte alla är godkända för utställning. Läs gärna mer om hos Kaningenetik.

Livslängd

Stora kaniner blir i regel inte lika gamla som dvärgkaniner, en Fransk Vädur blir vanligtvis runt 4-6 år. Även om det finns en och annan glad individ som blir ytterligare något eller några år. Här spelar motion, mat och sällskap en viktig roll. 

Utfodring 

Våra Franska Vädurar äter hö som vi köper av en bonde i storbal och pellets av märket Rabbfor. Därutöver får de en och annan godbit förstås, så som banan, persilja, grönsaker och frukt. Vad är då lämpliga godbitar och i vilken mängd får de äta dem? Ta en titt här.

Det finns en hel del att tänka på när det gäller just utfodring, Kaniner har en känslig mage och de behöver en fiberrik, fettsnål kost. Viktigt är att de alltid har tillgång till hö av bra kvalitet och färskt vatten. 

Kaniner måste nämligen äta mer eller mindre oavbrutet för att matsmältningssystemet inte ska stanna av. Det med förödande, ibland livsavgörande, konsekvenser som följd. Det här är något som nyblivna kaninägare ofta inte är medvetna om, och som jag därför gärna vill belysa lite extra. Läs mer här.